Kan effektivare samspel i klassrummet förbättra språkutvecklingen?

Andelen elever som behöver stöd för att utveckla ett bra språk ökar. Samtidigt är många lärare osäkra på hur de bäst stöttar elevernas språkutveckling i klassrummet. I detta projekt ska vi undersöka effekterna av ett fortbildningsprogram på lärare och elever. I detta tränar lärare tekniker och kommunikationsstrategier för att förbättra elevers språkliga färdigheter.

Vi ser idag att antalet elever som har problem med att utveckla sitt språk på ett bra sätt ökar. Det är stor risk att dessa barn halkar efter både när det gäller studierna och socialt. För att leva upp till målet att alla ska vara inkluderade och delaktiga i skolan och samhället behöver skolan genomföra särskilda insatser för dessa barn.

I detta projekt vill vi bidra till att skapa så bra möjligheter som möjligt i skolan för alla elever att bli duktiga på språk och kommunikation. I just detta projekt gör vi det genom att undersöka effekterna av ett fortbildningsprogram både för lärarna och för barnens språkfärdigheter och kunskapsresultat. Fortbildningsprogrammet bygger på kollegialt lärande. Gruppträffarna leds av logoped och fokus ligger på konkreta och utmanande situationer hämtade ur lärares egen undervisningsvardag.

Kollegor observerar efter ett evidensbaserat schema

Många lärare känner sig osäkra om vilka konkreta kommunikativa strategier och tekniker de ska använda för att ge så bra stöd som möjligt åt elever som har problem med att utveckla sitt språk. De områden där lärare skulle behöva ge särskilt stöd är bland annat centrala delar av språkutvecklingen i klassrummet, som barns ordkunskap och förmåga att berätta. Lärarutbildningen ger mycket lite stöd när det gäller vad lärare konkret kan göra i alla de ögonblick under en lektion då det exempelvis är svårt att förstå ett barn, ett barn har svårt att hitta ord, har svårt att förstå vad andra säger, svarar på oväntade sätt eller helt enkelt inte vågar svara alls.

Den engelska forskaren Julie Dockrell har utvecklat ett schema för att observera olika dimensioner av lärmiljön.  En svensk version av detta schema används i projektet. En kollega, en ’kritisk vän’, till den lärare som leder en lektion observerar lektionen. Kollegan gör observationer och bedömningar med hjälp av schemat vid flera tillfällen under programmet. Speciellt fokus läggs på den del av schemat som speglar lärares konkreta språkliga och kommunikativa samspel med eleverna, och hur läraren använder evidensbaserade tekniker för att utveckla elevernas ordförråd och berättarförmåga. Parallellt med fortbildningen följs lärarnas elever för att se om och hur lärarnas förändrade undervisningssätt påverkar elevernas språkförmåga och kunskapsresultat. Speciellt vill vi följa de barn som konstaterats vara i behov av extra stöd.

Lärarna träffas och diskuterar sina erfarenheter

Fortbildningsprogrammet bygger på tvärprofessionell kunskap. Det kommer att finnas ett ökande behov av samarbete och utbyte av erfarenheter och kunskaper mellan logopeder och lärare i framtidens skola.

Förutom att genomföra själva fortbildningsprogrammet så kommer lärarna under projektet svara på lärarenkäter, där de själva bedömer sitt lärande, sin användning av nya metoder och sitt välbefinnande. Vi kommer även att mäta såväl formativa som summativa effekter på barnens språkliga förmåga. Vi mäter detta med tester före och efter lärarnas fortbildningsprogram samt vid uppföljningstillfällen.

Totalt kommer 30 lärare i klasserna i F–2 att under 10 veckor få träning, i sammanlagt 15 timmar. Lärarna kommer exempelvis att få titta på inspelade filmsekvenser, där de reflekterar över av sitt eget och andra lärares samspel med elever. Lärarna får då möjlighet att observera både kommunikativa strategier som blickbeteende, gester, röstanvändning och talhastighet, och färdigheter i specifika tekniker för att stimulera eleverna att utveckla sitt språk. På så sätt kan lärarna lära av varandras insikter och erfarenheter.

Det är vi som driver projektet

De forskare som driver projektet är logopeder och lärare. Samtliga forskare har stor praktisk erfarenhet och flertalet har forskningserfarenhet av språkliga och kommunikativa insatser för

  • enspråkiga och flerspråkiga förskolebarn
  • skolbarn med språkutveckling på annorlunda villkor
  • vuxna med kommunikativa problem, som exempelvis lärare med röstproblem.

Forskarna är verksamma vid logoped- och lärarutbildningar och en medforskande lärare är yrkesverksam i skolan. Det finns en rådgivande grupp som gör att projektet kommer att hålla hög tvärdisciplinär och tvärvetenskaplig kvalitet. Denna rådgivande grupp består av internationellt välmeriterade forskare inom psykologi, pedagogik och utbildningsvetenskap.

Forskningsledare

Professor Birgitta Sahlén, Lunds universitet