Finansierade forskningsprojekt 2017

Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja fem skolforskningsprojekt bidrag om sammantaget drygt 20 miljoner kronor över en period på tre år. Vid årets utlysning inkom 94 ansökningar från 21 lärosäten som tillsammans har upprättat samarbete med 236 skolor.

Finansierade forskningsprojekt

Undervisning för hållbar utveckling – en longitudinell implementeringsstudie. Forskningsledare: Niklas Gericke, professor, Karlstads universitet

Undervisning för hållbar utveckling (UHU) är en undervisningsmetod som förespråkas i policydokument från FN ända ner till den svenska läroplanen, men trots detta finns det nästan inga evidensbaserade studier om det fungerar. UHU kan sammanfattas till att bestå av två huvudkomponenter: ett holistiskt synsätt på ämnesinnehållet och en undervisningsmetod byggd på pluralism.

I tidigare studier har vi visat att UHU har effekter på elevers lärande, men också att pluralism som undervisningsmetod är väldigt svår att implementera i klassrummet. Utifrån dessa tidigare studier har vi utvecklat ett projekt med syftet att finna mer framgångsrika sätt att implementera UHU genom att överbrygga organisatoriska hinder som försvårar en förändrad undervisningspraktik i klassrummet, och som också har effekt på elevers lärande och välbefinnande.

Projektet består av tre delar: en skolutvecklingsdel, en lärarfortbildningsdel och en forskningsdel där processerna och effekterna av de två första studeras.

I forskningsprojektet anlägger vi en longitudinell design där vi studerar utvecklingen och resultaten av skolutvecklingen och fortbildningen genom att samla kvalitativa såväl som kvantitativa data under en serie av tillfällen fördelade under två år. Vi följer förändringar i lärares undervisning, elevers lärande och förändringar i skolorganisationen samt hur dessa förändringar interagerar. Studien kommer att öka vår förståelse av hur UHU kan implementeras och vilka effekter den har på elevers lärande.

 

Undervisning genom socio-vetenskapliga dilemman i gymnasiets naturvetenskapliga ämnen: Utveckling av didaktiska modeller för att inkludera risk och riskbedömning. Forskningsledare: Karim Hamza, fil.dr, Stockholms universitet

Det finns ett behov av metoder för att undervisa naturvetenskap genom socio-vetenskapliga dilemman på ett sådant sätt att elever lär sig såväl ämnesinnehållet som dess relation till samhälleliga och moraliska aspekter.

Syftet med projektet är att utveckla didaktiska modeller i vilka frågor om risk och riskbedömning används som stöd för att integrera ämnesstoff och värden i elevernas resonemang. Modellerna prövas i 16 cykler av planering, undervisning och analys i fyra olika ämnen (biologi, fysik, kemi och naturkunskap) i två gymnasieskolor med skilda elevunderlag.

Primära data utgörs av videoinspelningar av undervisning, deltagande observation samt lärarens loggboksanteckningar. Data analyseras både med formella analysmetoder för elevers lärande och klassrumsinteraktion och utifrån lärarens reguljära arbete med undervisning och bedömning. De didaktiska modellerna utvärderas och modifieras utifrån hur de bidrar till elevernas lärande av ämnet och hur ämneskunskaper och värden integreras i elevernas resonemang och meningsskapande. Genom integrering av resultaten från de två skolorna ges modellerna successivt ökande generalitet och funktionalitet.

Projektets frågeställningar är:

  • Hur samverkar värden och ämneskunskaper i elevers resonemang om risker i socio-vetenskapliga dilemman i gymnasiets naturvetenskapliga ämnen?
  • Hur kan undervisning om riskbedömningar stödja elevers lärande av naturvetenskap kopplat till samhällsfrågor?

 

Konsten att lära sig svetsa – en studie om undervisning och lärande på industritekniska programmet. Forskningsledare: Nina Kilbrink, fil.dr, Karlstads universitet

Återkommande frågor i utbildningssammanhang är relationen mellan undervisning och lärande och om elever lär sig det de förväntas lära. Det saknas dock studier som fokuserar detta inom yrkesutbildning med fokus på tekniska lärandeobjekt.

Vi avser därför att studera vad som är möjligt att lära i undervisningssituationen och hur detta lärande skapas i interaktionen mellan lärare och elev med fokus på det specifika lärandeobjektet att svetsa. Projektet genomförs som aktionsforskningsprojekt i samarbete mellan en yrkeslärare och två forskare.

Designen av projektet läggs upp som en iterativ studie inspirerad av Learning study metoden. Vi sammanför två olika teoretiska perspektiv – variationsteori och samtalsanalys – och analyserar med utgångspunkt i dessa samspelet mellan läraren och eleven i undervisningssituationen. De två forskarna arbetar 50 % under projektets tre år och den samarbetande läraren arbetar 10 % i projektet under första och andra året och 20 % det tredje året. Det tredje året kommer läraren att ta ett större ansvar och inkludera ett arbetslag på sin skola och arbeta gemensamt i relation till lärandeobjektet att svetsa. Avslutningsvis kommer vi också att intervjua lärarlaget om deras erfarenheter av professionsutvecklingsprocessen i relation till att arbeta systematiskt tillsammans i relation till ett specifikt lärandeobjekt.

 

Digitala verktyg som metod för lärande och formativ återkoppling i samband med tidiga förmågor och grundläggande färdigheter i matematik. Forskningsledare: Susanne Kjällander, fil.dr, Stockholms universitet

Projektets syfte är att utveckla och evidensbasera en metod för formativa processer avseende grundläggande förmågor i tidig matematik för förskolebarn i 4-6-årsåldern som arbetar med digitala lärspel.

Upprinnelsen till projektet är ett utbyte mellan akademi och förskoleverksamhet där pedagoger efterfrågade bättre verktyg för arbetet med att utveckla och stärka barns individuella potential och lärande i riktning mot läroplanens mål inom ramen för förskolans grupporienterade lärpraktiker.

Centrala frågor är:

  • Hur kan ett funktionellt pedagogverktyg utformas för att stötta pedagoger i arbetet med lärandemålen för såväl grupp som individuella barn?
  • Hur kan digitala lärspel bidra till synliggörande och uppnående av målen för matematisk förmåga i Lpfö-98/10 eller motsvarande?
  • Kan ett digitalt individuellt lärspel utveckla barns grundläggande matematikförmågor och självreglering mer effektivt än ordinarie förskolepedagogik?

Frågorna studeras genom en kontrollerad, didaktiskt designad, interventionsstudie i förskolans verksamhet där ett digitalt lärspel används och vidareutvecklas med fokus på dess funktion som verktyg och stöd för pedagoger. Utveckling och intervention genomförs av praktiker och forskare i samverkan enligt en deltagandedesign-ansats.

Efter avslutat projekt ska interventionen, som är kostnadseffektiv på så sätt att den innebär låg resursbelastning med avseende på tekniska investeringar och pedagogers tid, kunna implementeras i ordinarie förskoleverksamheter.

 

Att utveckla undervisningen och förbättra lärandet genom klassrumsledarskap, klassrumsklimat och skolklimat. Forskningsledare: Robert Thornberg, professor, Linköpings universitet

Föreliggande projekt är ett praktiknära skolutvecklingsprojekt som drivs av skolpersonal vid två grundskolor i Linköpings kommun och där forskare vid Linköpings universitet har en konsultativ roll samt ansvarar för hanteringen och analysen av data. Lärare och elever kommer att vara de primära förändringsaktörerna.

Syftet med projektet är att främja ett positivt skolklimat, varmt, stöttande och strukturerande lärarskap, positiva lärarelevrelationer och ett positivt klassrumsklimat för att därigenom förbättra undervisningens genomförande och elevers lärande. Vi vill utveckla kunskaper om hur lärare och elever med konsultativt stöd kan driva ett sådant förändringsarbete, vilka utmaningar som de stöter på och hur dessa kan hanteras.

Projektet är treårigt och utgår från en skolutvecklingstradition som kombinerar skoleffektivitetsforskning som försökt identifiera faktorer i skolan, i klassrummen och hos lärare som gynnar elevers skolprestationer med skolförbättringsforskning i vilken den enskilda skolan och dess personal betraktas som ägare av skolutvecklingen. Projektet har en så kallad ”cohortlongitudinal design with adjacent or consecutive cohorts”.

Både kvalitativa och kvantitativa metoder används för att undersöka, beskriva och förklara företeelser, processer och effekter: (a) elevenkäter, (b) data från nationella prov, (c) fokusgrupper med elever och (d) fokusgrupper med lärare. Analys av data ligger till grund för det fortsatta förbättringsarbetet.