Undervisning för hållbar utveckling – en longitudinell implementeringsstudie

Ett fortbildningsprojekt med helhetsperspektiv i fokus

Undervisning för hållbar utveckling (UHU) är ett undervisningsperspektiv som förespråkas i policydokument från FN till den svenska läroplanen. Forskning har dock visat att det är ett perspektiv som är väldigt svårt att förverkliga i undervisningspraktiken. I detta projekt genomför vi ett flerårigt skolutvecklingsprojekt med syftet att implementera UHU utifrån ett helhetsperspektiv (Whole Institutional Approach, WIA) som skall omfatta elever, lärare och skolledare. I vår forskning följer vi sedan longitudinellt skolutvecklingsprocessen genom att under projektet kontinuerligt studera processen och dess effekter på de olika skolnivåerna.

Holism och pluralism

UHU definieras ofta utifrån två viktiga antaganden: en helhetssyn på ämnesinnehållet och en pluralistisk syn på de undervisningsmetoder som används, och vi refererar till dem som holism och pluralism. Den underliggande tanken är att komplexiteten i dagens hållbarhetsfrågor är så stor att det inte går att undervisa om färdiga lösningar på problem där svaret på frågan ser olika ut beroende på sammanhang och intressen. Holismen innefattar perspektiv som integrerar miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor. Pluralismen förespråkar elevcentrerade undervisningsstrategier där kritiskt förhållningssätt, beslutsfattande och värdebaserad undervisning är viktiga beståndsdelar. Det övergripande syftet för undervisningen är att ge eleverna en handlingsberedskap i dessa komplexa hållbarhetsfrågor.

Helhetsperspektiv i fokus

Baserat på vår tidigare forskning vet vi idag att UHU-implementeringen i Sverige under det senaste decenniet har misslyckats i den meningen att UHU som ett sätt att undervisa inte praktiserats i någon nämnvärd utsträckning, men vi har samtidigt visat att UHU, inkluderande holistiska och pluralistiska perspektiv, har positiva effekter på elevers förståelse av och handlande relaterat till hållbarhetsfrågor. Det blir därför mycket viktigt att grunda policy, fortbildning och skolutveckling på empiriska bevis från forskningen, annars är risken stor att vi lanserar ineffektiva insatser, eller i värsta fall skolutvecklingsprojekt med negativa effekter. Därför har vi inom ramarna för detta forskningsprojekt börjat ett samarbete med Karlstads kommun där målet är att implementera UHU baserat på ett helhetsperspektiv (WIA) där hänsyn tas till elevers, lärares och skolledares behov och vad tidigare forskning kommit fram till.

För att följa den helhetssyn som WIA ger uttryck för kommer vi studera processer och resultat på elev-, lärar- och skolledarnivå utifrån ett longitudinellt perspektiv och slutligen undersöka hur resultaten från de olika skolnivåerna är förbundna med varandra. Projektet består av tre huvuddelar: 1) Ett skolutvecklingsprojekt med fem deltagande skolor, 2) ett fortbildningsprogram för lärare på skolorna, och 3) ett forskningsprogram med syfte att studera de två föregående delarna.

Fortbildningsprojekt

I projektet ingår skolor med undervisning från årskurs 7 till och med årskurs 3 på gymnasiet. Lärarna och skolledarna initierar utvecklingsprojekt utifrån sina upplevda behov i praktiken. Under det treåriga projektet genomförs en fortbildningsmodul med gemensamma träffar som kretsar kring UHU. Fortbildningsmodulen utvecklas inom ett gemensamt nordiskt utvecklingsprojekt och bygger på en norsk föregångare. Mellan träffarna i fortbildningsprojektet arbetar lärarna i lag på sin skola med UHU projekt framtaget efter lokala behov. Till stöd finns lärare som utsetts till koordinatorer på varje skola, som har tid avsatt i sina tjänster för ändamålet.

I forskningsprogrammet studerar vi sedan kvantitativt med enkäter och kvalitativt med intervjuer och loggböcker vilka förändringar lärare genomför i sin undervisning och om holistiska och pluralistiska arbetssätt får fotfäste i lärarnas undervisning, vilket vi vet är en stor utmaning. Samtidigt följer vi och kartlägger hur eleverna uppfattar denna förändring och på vilket sätt det påverkar deras medvetande och handlingsberedskap för hållbar utveckling. Vi studerar även skolledarnas sätt att organisera skolan, och vilken inverkan det har på lärarnas sätt att arbeta med UHU. På så sätt är målet att dokumentera hur UHU kan implementeras på ett sätt som gör skillnad i lärares undervisning och i elevers medvetande som kan ligga till grund för hur andra skolor kan arbeta med dessa frågor.

Projektgruppen

Niklas Gericke från Karlstads universitet är forskningsledare. Daniel Olsson och Teresa Berglund ansvarar för projektets utvecklingsdelar på Karlstad kommun, men är också aktiva forskare i projektet och har delade tjänster mellan kommun och universitet. Övriga forskare i projektet är Jelle Boeve-de Pauw, Per Sund, Tomas Torbjörnsson och Anna Mogren. Ett särskilt omnämnande vill vi ge till de lärare som arbetar som koordinatorer i projektet samt de hundratals lärare, elever och skolledare som deltar.