Forskningsprofil

Skolforskningsinstitutets forskningsprofil – praktiknära skolforskning[1]

Med praktiknära skolforskning avser Skolforskningsinstitutet följande:

  • Forskning som har sin grund i de frågeställningar och utmaningar som förskolans och skolans professioner möter och hanterar i det dagliga yrkesutövandet.
  • Forskning som leder till kunskap som förskolans och skolans verksamma kan använda för att förbättra sina metoder och arbetssätt i undervisningen samt sin förmåga att göra professionella bedömningar i relation till utveckling och lärande.
  • Forskning som därmed förutsätter för förskolans och skolans strukturer och resurser och bygger på samverkansformer mellan skolans professioner och forskare och som präglas av insikten om båda perspektivens gemensamma betydelse för att ny kunskap ska utvecklas.
  • Forskning som även kan leda till en framväxt av nya typer av forskningsmiljöer.

I följande avsnitt utvecklas detta vidare och vad som därmed behöver karaktärisera de forskningsprojekt som institutet finansierar.

Texten är en generell beskrivning av vår forskningsprofil, det som avser 2018 års utlysning och därmed de specifika krav som ställs på enskilda ansökningar återfinns i avsnitt 4 och 5.

Kunskapsintresset – utveckling och förbättring av undervisningen

Praktiknära skolforskning kan rent principiellt avse många olika områden inom förskolans och skolans verksamhet. Det som specifikt ska karaktäri­sera den forskning som Skolforsk­ningsinstitutet finansierar är dock att den ska utgå från de utmaningar och frågeställningar som förskolans och skolans verksamma[2] möter i anslutning till undervisningen[3].

Den praktiknära skolforskningen kännetecknas alltså av ett kunskaps­intresse som i första hand avser att bidra med kunskap om hur undervis­ningen kan utvecklas och förbättras, i syfte att främja barns och elevers utveckling och lärande.

Detta innebär att forskningen ska bedrivas i direkt anslutning till under­visningen. Skolforskningsinstitutet finansierar till exempel inte skolut­vecklingsprojekt som har en mer allmän eller övergripande organisatorisk inriktning. Inte heller finansieras renodlade professionsutvecklings­projekt utan en klar koppling till hur projektet bidrar med kunskap om undervisningen som i sin tur bidrar till utveckling och lärande i exempel­vis ett skolämne eller med avseende på andra läroplansmål exempelvis frågor som rör demokrati och inflytande etc.

De projekt som finansieras ska generera resultat som bidrar till den gene­rella kunskapsutvecklingen på området och får alltså inte enbart utgöras av lokala utvecklingsprojekt med begränsad räckvidd för fortsatt användning i andra sammanhang.

Vetenskaplig kvalitet och professionsrelevans i förening

Skolforskningsinstitutet ska enligt sin instruktion (2014:1578) som andra svenska forskningsråd finansiera forskning ”av högsta vetenskaplig kvali­tet”. Det innebär också att projekten ska ledas, och i berednings­processen också bedömas, av personer med hög vetenskaplig kompetens.

Kärnan i den forskning som institutet finansierar är dock att den också ska vara professionsrelevant, dvs. vara både angelägen och användbar för skolans verksamma. Projektens frågeställningar måste därmed vara grundade i de frågor och utmaningar som man möter och hanterar i verksamheten. Det innebär i sin tur att förskolans och skolans verksamma på något sätt måste varit delaktiga i den process som leder fram till projektets inriktning. Detta utesluter inte att så kallade replikationsstudier kan finansieras, dvs. att en undersökning upprepas på samma datamaterial med samma eller ny metod, eller att annat datamaterial används för att testa resultatens giltighet. Att pröva arbetssätt och metoder som visat sig vara verksamma i andra sammanhang kan ofta vara mer fruktsamt än att alltid ’uppfinna hjulet’ i nya projekt.

Projekten måste utöver det vara helt förankrade och utgå från professionens behov på den eller de förskolor eller skolor, och av de förskollärare eller lärare som kommer ingå i forskningsprojektet.

Sammantaget innebär detta att varje ansökan som ett första steg i bered­ningen måste uppfylla vissa relevanskriterier i syfte att säkerställa att pro­jektet är förankrat hos och efterfrågat av de verksamma.

Samarbete mellan akademi och förskola och skola är en grundförutsättning

Praktiknära skolforskning i Skolforskningsinstitutets betydelse innebär forskning för och med, inte om, förskolelärare, lärare och andra verksam­ma i förskolan och skolan.

Genom att in­volvera förskolans och skolans verksamma i forsknings­projekten tillvaratas och integreras pro­fessionernas språk, kunskaper och beprövade erfarenheter som därmed på sikt kan utvecklas till en allt mer forskningsbaserad kunskap. Som en konse­kvens kan den praktiknära forskningen genom sitt upplägg också bidra till en professionsutveckling för de medverkande lärarna.

Denna forskning bygger alltså på ett nära samarbete mellan akademi och skola (här är också lärarutbildningarna viktiga aktörer). Institutet har därför som ett av tre grundläggande relevanskriterier att det finns upp­rättade avsiktsförklaringar eller avtal mellan medels­förvaltaren/huvud­sökanden och den eller de förskolor eller skolor som ingår i projekten.

Generella erfarenheter visar på positiva resultat där denna typ av samar­beten får utvecklas över tid och där stabila och ömsesidiga relationer utvecklas mellan parterna. Att dessa relationer är symmetriska, dvs. bygger på samverkansformer mellan skolans professioner och forskare som präglas av insikten om båda perspektivens gemensamma betydelse för forskningsprofilens karaktär, utgör en viktig grund för att projektens frågeställningar på allvar ska komma att utgå från de intressen och behov förskolans och skolans verksamma har, och för att dessa sedan ska kunna överföras till ett forskningssammanhang.

Forskningsdesignerna kan variera

Skolforskningsinstitutet finansierar primärt forskning som både beskrivs som angelägen av skolans professioner och som kan användas i undervisningspraktiken. Resultaten från de projekt som institutet finan­sierar kan därmed inte stanna vid enbart övergripande teoribildning utan måste också kunna prövas i nya och större undervisningssammanhang eller omsättas direkt i praktiken. Behovet att säkerställa resultatens tillförlitlighet och överförbarhet till praktiken är således stort.

Forskningsfrågorna kan därför inte enbart handla om vad som fungerar eller inte fungerar. För att forskningsresultaten ska kunna användas i  undervis­ningen behöver också frågor om hur och varför det fungerar och inte minst i vilka sammanhang detta gäller.

Skolforskningsinstitutet ser behov av både vad som traditionellt brukar betecknas som kvantitativa och kvalitativa forskningsansatser och forskningsmetoder, men också av kombinationer av sådana ansatser och metoder. Således kan de projekt som finansieras ha mycket olika både forsk­ningsansatser och forskningsmetoder. Det kan handla om effektstudier som ger svar på om och i vilket sammanhang något fungerar, fall-­ eller observationsstudier som ger en djupare förståelse av olika företeelser eller av hur och var­för något är verksamt. Andra forskningsansatser som kan vara relevanta i detta sam­manhang är till exempel learning studies, design based research (DBR) och replikationsstudier (dvs. att en undersök­ning upprepas på samma datamaterial med samma eller ny metod, eller att ett annat datamaterial används för att testa tidigare resultats giltig­het).

Det är institutets uppfattning att väl upplagda forskningsprojekt som löper över tid gagnar den praktiknära forskningen. Institutet är dock i praktiken begränsat till att bevilja projekt för högst tre år.

Barn och elevers lärande, erfarenheter och reflektioner är viktiga kunskapsbidrag

Skolforskningsinstitutets uppdrag handlar i förlängningen om att bidra till barns och elevers utveckling och lärande samt till förbättrade kun­skapsresultat.

Det är alltså väsentligt att projekten på lämpliga sätt inkluderar empiri som rör barns och elevers utveckling och lärande i relation till de fråge­ställningar man avser undersöka.

Det kan handla om att forskningsansatsen och studiedesignen i sig medför att slutsatser kan dras av om en undervisningsmetod verkligen leder till en förändring i utveck­ling och lärande, eller inte.

Det kan också handla om barns och elevers egna erfarenheter och reflek­tioner över de metoder och arbetssätt som forskningsprojektet prövar och utvecklar. Detta knyter också an till skollagens bestämmelse (1 kap. § 10) där det framgår att barnets[4] inställning så långt det är möjligt ska klar­läggas.

Andra exempel är analyser av elevresultat eller observationsstudier av elevers handlingar och beteenden etc.

Sammantaget är det dock viktigt att påpeka att Skolforskningsinstitutet enbart finansierar barn- eller elevstudier om projektets huvud­sakliga frågeställningar rör hur undervis­ningen kan utvecklas i syfte att främja barn och elevers utveckling och lärande.

Praktiknära forskning kan bedrivas inom olika discipliner men också vara mångdisciplinär

Den praktiknära skolforskningen kan bedrivas inom en rad olika disci­pliner, även om den didaktiska (allmän såväl som ämnesdidaktisk) forskningen är den som ligger när­mast till hands. Den kan också bedrivas mångdisciplinärt i betydelsen att forskare med olika disciplinära hemvister arbetar tillsammans i projekt.

Denna typ av forskning involverar ofta de professionella (i det här sam­manhanget förskolans och skolans verksamma) som medforskare och utförs alltid i förskolans/skolans praktik. Skolforskningsinstitutet ser därmed positivt på att förskollärare, lärare eller andra verksamma inom förskolan eller skolan ingår i forskarlaget.

[1] Vad gäller den typ av praktiknära skolforskning som Skolforskningsinstitutets utlysningar avser finns ett antal alternativa benämningar, till exempel praxisforskning, praxisnära forskning, klinisk forskning och utvecklings-, förbättrings-, förändringsforskning eller undervisningsförbättrande forskning. För att understryka närheten till undervis­ningen och klassrumssituationen använder Skolforskningsinstitutet begreppet praktiknära. Detta ska inte tolkas som att institutet därmed tagit ställning i de begreppsdiskussioner med veten­skapsteoretiska för­tecken som pågår inom den akademiska världen.
[2] I denna text används begreppen ”skolans verksamma” och ”professionen” synonymt. Begreppen avser i huvudsak förskollärare och lärare, men även andra yrkesgrupper inom förskolan och skolan kan givetvis ingå.
[3] Med undervisning avses i enlighet med 1 kap. 3 § skollagen (2010:800) ”sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”.
[4] Med barn avser skollagen i denna bestämmelse alla upp till 18 år.