Forskningsprofil

Skolforskningsinstitutets forskningsprofil – praktiknära skolforskning[1]

Med praktiknära skolforskning avser Skolforskningsinstitutet:

  • Forskning som har sin grund i frågeställningar och utmaningar som är angelägna för förskolans och skolans professioner.
  • Forskning som leder till kunskap som förskolans och skolans verk­samma kan använda för att förbättra sina metoder och arbetssätt i undervisningen.
  • Forskning som bygger på samverkan mellan skolans professioner och forskare och som präglas av insikten om båda perspektivens gemen­samma betydelse för att ny kunskap ska utvecklas.
  • Forskning som även kan leda till en framväxt av nya typer av forskningsmiljöer.

1.1 Kunskapsintresset – utveckling och förbättring av undervisningen

Det som specifikt ska karaktäri­sera den forskning som Skolforsknings­institutet finansierar är att den ska utgå från de behov, utmaningar och frågeställningar som förskolans och skolans verksamma[2] möter i anslut­ning till undervisningen[3].

Den praktiknära skolforskningen kännetecknas med andra ord av ett kunskaps­intresse som i första hand avser att bidra med kunskap om hur undervis­ningen kan utvecklas och förbättras, ytterst i syfte att främja barns och elevers utveckling och lärande.

Detta innebär att forskningen ska bedrivas i direkt anslutning till under­visningen. Skolforskningsinstitutet finansierar till exempel inte skolut­vecklingsprojekt som har en mer allmän eller övergripande organisatorisk inriktning. Inte heller finansieras renodlade professionsutvecklingspro­jekt. De projekt som finansieras ska generera resultat som bidrar till den generella kunskapsutvecklingen på området och får alltså inte enbart utgöras av lokala utvecklingsprojekt med begränsad räckvidd.

1.2 Vetenskaplig kvalitet och professionsrelevans i förening

Skolforskningsinstitutet ska enligt sin instruktion (2014:1578) som andra svenska forskningsråd finansiera forskning av högsta vetenskaplig kvali­tet. Det innebär att projekten ska ledas, och i berednings­processen också bedömas, av personer med hög vetenskaplig kompetens.

Kärnan i den forskning som institutet finansierar är att den också ska vara professionsrelevant, dvs. vara både angelägen och användbar för skolans verksamma. Projektens frågeställningar måste därmed vara grundade i de frågor och utmaningar som professionen möter och hanterar i verksamheten, och förskolans och skolans verksamma måste därför på något sätt ha varit delaktiga i den process som lett fram till projektets inriktning. Denna delaktighet kan utgå från de verksamma på de enheter som ska ingå i projektet eller ha dokumenterats på annat sätt, till exempel i utvärdering eller forskning.

1.3 Samarbete mellan akademi och förskola/skola är en grundförutsättning

Praktiknära skolforskning innebär i Skolforskningsinstitutets mening forskning för och med förskolelärare, lärare och andra verksam­ma i förskolan och skolan.

Genom att in­volvera förskolans och skolans verksamma i forsknings­projekten tillvaratas och integreras pro­fessionernas språk, kunskaper och beprövade erfarenheter som därmed på sikt kan utvecklas till en allt mer forskningsbaserad kunskap. Som en konse­kvens kan den praktiknära forskningen genom sitt upplägg också bidra till en professionsutveckling för de medverkande lärarna.

Denna typ av forskning involverar ofta de professionella (i det här sam­manhanget förskolans och skolans verksamma) som medforskare och utförs alltid i förskolans/skolans praktik, dvs. på bygger på ett nära samarbete mellan akademi och skola (här är också lärarutbildningarna viktiga aktörer). Institutet har därför som krav att forskningen bedrivs i förskolan eller skolan och att det finns upp­rättade avsiktsförklaringar eller avtal med den eller de förskolor eller skolor som ingår i projekten. Vi ser också positivt på att förskollärare, lärare eller andra verksamma inom förskolan eller skolan ingår i forskarlaget.

Erfarenheter visar på positiva resultat där denna typ av samar­beten får utvecklas över tid och där stabila och ömsesidiga relationer utvecklas mellan parterna. Att dessa relationer är symmetriska, dvs. bygger på samverkansformer mellan skolans professioner och forskare som präglas av insikten om båda perspektivens gemensamma betydelse för forskningsprofilens karaktär, utgör en viktig grund för att projektens frågeställningar på allvar ska komma att utgå från de intressen och behov förskolans och skolans verksamma har, och för att dessa sedan ska kunna överföras till ett forskningssammanhang.

1.4 Forskningsdesignerna kan variera

Skolforskningsinstitutet finansierar primärt forskning som både beskrivs som angelägen av skolans professioner och som kan användas i under­visningspraktiken. Resultaten från de projekt som institutet finansierar kan därmed inte stanna vid enbart övergripande teoribildning utan måste också kunna omsättas direkt i praktiken.

För att säkerställa resultatens överförbarhet till praktiken behöver man i den praktiknära forskningen ställa en rad olika frågor. Verksamma kan vara intresserade av att veta både vilka metoder och arbetssätt som funge­rar respektive inte fungerar, och hur och varför eller i vilka sammanhang arbetssätten visat sig fruktbara.

Skolforskningsinstitutet ser därför behov av både vad som traditionellt brukar betecknas som kvantitativa och kvalitativa forskningsansatser och forskningsmetoder, men också av kombinationer av sådana ansatser och metoder. Således kan de projekt som finansieras ha mycket olika både forskningsansatser och forskningsmetoder. Det kan handla om effekt­studier som ger svar på om, och eventuellt i vilket sammanhang, något fungerar, fall- eller observationsstudier som ger en djupare förståelse av olika företeelser eller av hur och varför något är verksamt. Andra forsk­ningsansatser som kan vara relevanta i detta sammanhang är till exempel learning studies, design based research (DBR) och replikationsstudier (dvs. att en undersökning upprepas på samma datamaterial med samma eller ny metod, eller att ett annat datamaterial används för att testa tidigare resultats giltighet).

1.5 Barns och elevers lärande, erfarenheter och reflektioner är viktiga kunskapsbidrag

Skolforskningsinstitutets uppdrag handlar ytterst om att bidra till barns och elevers utveckling och lärande samt till förbättrade kun­skapsresultat. Det är därför väsentligt att projekten på lämpliga sätt inkluderar empiri som rör barns och elevers utveckling och lärande i relation till de fråge­ställningar man avser undersöka.

Det kan handla om att forskningsansatsen och studiedesignen i sig medför att slutsatser kan dras av om en undervisningsmetod verkligen leder till en förändring i utveck­ling och lärande, eller inte. Det kan också handla om barns och elevers egna erfarenheter och reflek­tioner över de metoder och arbetssätt som forskningsprojektet prövar och utvecklar. Andra exempel är analyser av elevresultat eller observationsstudier av elevers handlingar och beteenden etc.

1.6 Praktiknära forskning kan bedrivas inom olika discipliner men också vara mångdisciplinär

Den praktiknära skolforskningen kan bedrivas inom en rad olika disci­pliner, även om den didaktiska (allmändidaktiska såväl som ämnesdidak­tiska) forskningen är den som ligger när­mast till hands. Den kan också bedrivas mångdisciplinärt i betydelsen att forskare med olika disciplinära hemvister arbetar tillsammans i projekt.

 

 

[1] Vad gäller den typ av praktiknära skolforskning som Skolforskningsinstitutets utlysningar avser finns ett antal alternativa benämningar, till exempel praxisforskning, praxisnära forskning, klinisk forskning och utvecklings-, förbättrings-, förändringsforskning eller undervisningsförbättrande forskning. För att understryka närheten till undervis­ningen och klassrumssituationen använder Skolforskningsinstitutet begreppet praktiknära. Detta ska inte tolkas som att institutet därmed tagit ställning i de begreppsdiskussioner med veten­skapsteoretiska för­tecken som pågår inom den akademiska världen.

[2] I denna text används begreppen ”skolans verksamma” och ”professionen” synonymt. Begreppen avser i huvudsak förskollärare och lärare, men även andra yrkesgrupper inom förskolan och skolan kan givetvis ingå.

[3] Med undervisning avses i enlighet med 1 kap. 3 § skollagen (2010:800) ”sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”.