Klassrumsdialog i matematikundervisningen

Systematisk översikt om klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan

Sammanfattning (pdf)

Informationsblad (pdf)

Förstasida infoblad klassrumsdialog

 

 

 

 

 

 

Systematisk översikt (pdf)

Omslag_Klassrumdialog

 

 

 

 

 

Slutsatser

Mot bakgrund av den forskning som redovisas i översikten drar vi bland annat följande slutsatser:

  • Det läraren gör har stor betydelse för hur klassrumsdialogerna gestaltar sig. Men elever är olika, de skiljer sig i förmågor och erfarenheter, och forskningen kan inte ge några enkla anvisningar om lärarhandlingar som i allmänhet leder till att elever engagerar sig i gemensamma resonemang.
  • Även om forskningen inte ger några enkla svar, så ger den användbar kunskap om vilka handlingar som har potential att engagera eleverna i gemensamma matematiska resonemang, och kunskap om på vilket sätt och varför dessa handlingar kan tänkas stödja elevernas deltagande.
  • Forskningen kan också bidra till lärarens förståelse av den egna undervisningspraktiken genom att sätta ord på det som sker i klassrummet. Ett exempel är tre typer av klassrumsdialog som identifieras i forskningen: disputerande, kumulativa och utforskande samtal som ger en förståelse för i vilken mån elever är engagerade i gemensamma resonemang.
  • Kunskapen om sociala normer för utforskande samtal ger en förståelse av vad som har betydelse för elevers deltagande i gemensamma resonemang överhuvudtaget, och kunskap om sociomatematiska normer för elevernas matematiska aktivitet ger en förståelse för vad som har betydelse för elevers engagemang i själva matematiken.
  • Forskningen visar hur man som lärare både kan möta och ta tillvara elevers olikheter i undervisningen. Det framgår hur lärare gör för att
    • få med även de elever som känner motstånd mot att delta i gemensamma resonemang, genom att med olika handlingar synliggöra önskvärda beteenden i utforskande samtal. Lärare kan ge eleverna vägledning för hur man resonerar gemensamt och legitimera och stödja beteenden som elever känner sig obekväma med eller osäkra på
    • ta tillvara på elevers olika matematiska idéer och använda dem som en resurs för att fördjupa elevernas engagemang i matematiken, genom att lyssna noga på det eleverna uttrycker och genom att med olika handlingar stimulera elever att utforska sina egna och andra elevers matematiska idéer.
  • I utforskande samtal får elevernas aktiva deltagande stort utrymme, men det innebär inte att läraren lämnar över allt ansvar till eleverna att utforska matematiken.
  • Förändringar av matematiska samtal i helklass tar tid. Är eleverna vana att samtalen i matematik vanligen förs enligt ett IRE-mönster kräver förändringen både att eleverna lär sig nya sätt att delta i samtalen och känner sig trygga med de nya förväntningarna på deras deltagande.

 

Bilagor

Bilaga 1: Sammanfattningar av de arton ingående studierna (pdf)
Bilaga 2: Sökstrategi (pdf)
Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier (pdf)
Bilaga 4: Studier som exkluderades i sista granskningssteget (pdf)

 

Projektgrupp

Projektet genomförs av en projektgrupp bestående av externa forskare och medarbetare vid Skolforskningsinstitutet.

Externa forskare

  • Eva Norén, universitetslektor, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet
  • Joakim Samuelsson, biträdande professor, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Linköpings universitet

Från Skolforskningsinstitutet

  • Karolina Fredriksson, fil. dr, projektledare
  • Ida Envall, fil. dr, biträdande projektledare
  • Eva Bergman, informationsspecialist
  • Maria Bergman, projektassistent

För mer information kontakta

 

 

Karolina FredrikssonKarolina Fredriksson
projektledare, fil.dr
telefon: 08-523 29 806
e-post: karolina.fredriksson@skolfi.se