Klassrumsdialog i matematikundervisningen

– matematiska samtal i helklass i grundskolan

Sammanfattning (pdf)

Informationsblad (pdf)

Fullständig rapport Klassrumsdialoger (pdf)

Slutsatser

Mot bakgrund av den forskning som redovisas i översikten drar vi bland annat följande slutsatser:

  • Det läraren gör har stor betydelse för hur klassrumsdialogerna gestaltar sig. Men elever är olika, de skiljer sig i förmågor och erfarenheter, och forskningen kan inte ge några enkla anvisningar om lärarhandlingar som i allmänhet leder till att elever engagerar sig i gemensamma resonemang.
  • Även om forskningen inte ger några enkla svar, så ger den användbar kunskap om vilka handlingar som har potential att engagera eleverna i gemensamma matematiska resonemang, och kunskap om på vilket sätt och varför dessa handlingar kan tänkas stödja elevernas deltagande.
  • Forskningen kan också bidra till lärarens förståelse av den egna undervisnings­praktiken genom att sätta ord på det som sker i klassrummet. Ett exempel är tre typer av klassrumsdialog som identifieras i forskningen: disputerande, kumulativa och utforskande samtal. Denna indelning ger en förståelse av i vilken mån elever är engagerade i gemensamma resonemang.
  • Kunskap om sociala normer för utforskande samtal ger en förståelse av vad som har betydelse för elevers deltagande i gemensamma resonemang överhuvudtaget. Kunskap om sociomatematiska normer för elevernas matematiska aktivitet ger en förståelse av vad som har betydelse av elevers engagemang i själva matematiken.
  • Forskningen visar hur man som lärare både kan möta och ta tillvara  elevers olikheter i undervisningen. Av den framgår hur lärare gör för att
    • få med även de elever som känner motstånd mot att delta i gemensamma resonemang, genom att med olika handlingar synliggöra önskvärda beteenden i utforskande samtal. Lärare kan på så vis ge eleverna vägledning för hur man resonerar gemensamt och legitimera och stödja beteenden som elever känner sig obekväma med eller osäkra på
    • ta tillvara elevernas olika matematiska idéer och använda dem som en resurs för att fördjupa elevers engagemang i matematiken. Det gör lärarna genom att lyssna noga på det eleverna uttrycker och genom att med olika handlingar stimulera elever att utforska sina egna och andra elevers matematiska idéer.
  • I utforskande samtal får elevers aktiva deltagande stort utrymme, men det innebär inte att läraren lämnar över allt ansvar för att utforska matematiken till eleverna.
  • Förändringar av matematiska samtal i helklass tar tid. Är eleverna vana vid att samtalen i matematik vanligen förs enligt ett IRE-mönster kräver förändringen att eleverna både lär sig nya sätt att delta i samtalen och känner sig trygga med de nya förväntningarna på deras deltagande.

Bilagor

Bilaga 1: Sammanfattningar av de arton ingående studierna (pdf)
Bilaga 2: Sökstrategi (pdf)
Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier (pdf)
Bilaga 4: Studier som exkluderades i sista granskningssteget (pdf)

Projektgrupp

Projektet genomförs av en projektgrupp bestående av externa forskare och medarbetare vid Skolforskningsinstitutet.

Externa forskare

  • Eva Norén, universitetslektor, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet
  • Joakim Samuelsson, professor, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Linköpings universitet

Från Skolforskningsinstitutet

  • Karolina Fredriksson, fil.dr, projektledare
  • Ida Envall, fil.dr, biträdande projektledare
  • Eva Bergman, informationsspecialist
  • Maria Bergman, projektassistent

För mer information kontakta

Karolina Fredriksson
forskare/projektledare, fil.dr
tel: 08-523 29 806
karolina.fredriksson@skolfi.se