Beredningsgruppens kvalitetsgranskning av forskningsansökningar klar

Under ledning av ordförande professor Mikael Alexandersson och med stöd av professor Sølvi Lillejord från Norge, har Skolforskningsinstitutets beredningsgrupp nu granskat ansökningarna från institutets första utlysning av forskningsmedel för praktiknära skolforskning. Arbetet skedde i form av ett tvådagarsmöte. Nu väntar vi på det Vetenskapliga rådets beslut i slutet av oktober.

23 Sept 2016

Institutets första utlysning blev en stor framgång redan från början. Trots kort ansökningstid och nya skarpa kriterier för att säkerställa att projekten verkligen adresserar de utmaningar som förskollärare, lärare och andra verksamma i skolan dagligen möter fick institutet in 122 ansökningar.

Av de 107 ansökningar som uppfyllde samtliga relevanskriterier och därmed gick vidare till beredningsgruppen kan vi konstatera att många ansökningar kommer från starka forskningsmiljöer och håller internationell klass. Institutet tillämpar en fyragradig bedömningsskala. Beredningsgruppen har bedömt att ungefär hälften av ansökningarna har ”hög kvalitet” och av dessa har mellan tjugo och tjugofem procent ”mycket hög kvalitet”.

”Det som gläder mig särskilt förutom den höga kvaliteten är att vi nu inom detta forskningsområde också breddar den metodologiska repertoaren. Bland ansökningarna har vi både learning-studies, aktionsforskningsprojekt och stora jämförande studier, säger direktör Lena Adamson.”

Det unika med de forskningsprojekt som Skolforskningsinstitutet finansierar är att de alltid sker i samverkan med förskollärare och lärare och bedrivs i skolans miljö. Detta finns det många olika modeller för, men gemensamt är att när projekten är genomförda, så har implementeringen i förskolan eller skolan till viss del redan skett. De förskollärare och lärare som är med i projekten kommer naturligtvis också att utveckla sin kompetens att arbeta mer forskningsbaserat rent generellt, samtidigt som forskarna utvecklar sin förståelse för praktikens förutsättningar och utmaningar. Professionsrelevant forskning handlar mycket om ett “översättningsarbete” mellan praktiker och forskare.

Innehållsmässigt adresserar projekten många av de aktuella frågor om barns och elevers lärande som vi nästan dagligen hör diskuteras; hur kan vi förbättra matematikundervisningen, hur undervisar vi våra elever som samtidigt behöver utveckla svenska språket och hur kan vi använda tekniken för att verkligen främja lärande i olika skolämnen?

Skolforskningsinstitutets vetenskapliga råd kommer att ha möte den 21 oktober och besked om vilka projekt som beviljas forskningsmedel kommer institutet att lämna i slutet av oktober.