Morten Sager om samarbetet med Skolforskningsinstitutet

– Skolforskningsinstitutet har ett uppdrag som går ut på att öka evidensbaseringen i skolan. Genom Försöksverksamheten gör man något unikt då man har samlat en grupp lärare som utbildas i evidensbasering för att därefter testa forskningsresultat och göra dem användbara ute i skolorna.

11 April 2017

Skolforskningsinstitutet samarbetar sedan hösten 2016 med Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. Som en första del i institutets försöksverksamhet har deltagarna, nio lärare från olika delar av landet, gått en kurs i evidensbasering.

morten_sager_GU

Morten Sager, universitetslektor i vetenskapsteori. Foto: Monica Havström

Morten Sager är universitetslektor i vetenskapsteori och en av dem som startade utbildningen vid Göteborgs universitet. Han berättar att tanken med utbildningen är att möta de behov som aktörer i statliga myndigheter, kommuner och landsting upplever när det kommer till evidens. Utbildningen är utformad på ett sådant sätt att samverkan är avgörande.

– Genom att samarbeta med t.ex. Skolforskningsinstitutet så gör vi precis det som vi ska, och vill göra: vi utbildar studenter som har ett mandat från sina verksamheter att genomföra ett förändringsarbete. Det är inte så många andra utbildningar som har det här upplägget.

Att myndigheter använder sig av det som redan pågår på ett universitet är en bra modell, och något som fler borde ta efter, tycker Morten Sager.

–  Jag menar ju att vi ser en ny profession växa fram här, eller ja, i alla fall en ny kompetens som behövs i en mängd professioner. Vi utbildar personer som ska arbeta med att överbrygga glappet mellan forskning och praktik.

Vad har varit speciellt med att lärare går den här kursen i evidensbasering?

– Det är egentligen inget speciellt. På många sätt står de inför precis samma utmaningar som någon som jobbar inom till exempel hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. Att stå i glappet mellan forskning och praktik är en gemensam utmaning föra alla.

Om Försöksverksamheten och de lärare som gått kursen säger Morten att det är tydligt att de har förstått vad förändringsarbete handlar om. Han menar att de har hittat nya sätt att förstå sina egna verksamheter, via de metoder som erbjuds i kursen.

– När man arbetar med förändring så finns det inget som är farligare än att inte ta tillvara på det som redan finns i den egna verksamheten. Man behöver ha förmågan att se att olika saker är viktiga för olika funktioner i en verksamhet. Perspektiven kommer att skilja sig åt, förbättring för en grupp behöver inte betyda förbättring för en annan grupp. Det är inte nödvändigtvis så att någon har rätt och någon fel. Men har man inte förstått varför det är rationellt för en grupp att göra på ett visst sätt, eller varför lärare gör på olika sätt, så är det svårare att förändra och förbättra.

Att verka inom ett område som skolan, där behoven är så stora i dag, ser Morten som mycket intressant.

– Det ska bli jättespännande att följa de här lärarna i höst, när de ska pröva nya arbetssätt utifrån Skolforskningsinstitutets översikter i sina verksamheter.

Evidensbasering – ett långsiktigt arbete

När det kommer till förändringsarbete och evidensbasering är det viktigt att tänka långsiktigt menar Morten Sager. Det är också därför utbildningen är uppbyggd kring samverkan.

– Det bör finnas en fortsättning efter utbildningen, vi behöver till exempel jobba för att bygga upp tydliga alumnnätverk. De personer som ska jobba med det här behöver stöd för att hålla kunnandet vid liv.

– Försöksverksamheten är ett bra exempel på ett långsiktigt arbete, där kunskap kan tas om hand och där man kan lära av varandra. Men Skolforskningsinstitutet bör tänka på hur man kan finnas kvar för de här lärarna på något sätt, även efter projektets slut, säger Morten Sager.

Mer om Försöksverksamheten