Direktör Lena Adamson om institutets roll

Lena har under senare år i huvudsak arbetat som expert med kvalitets- och utvecklingsfrågor för European Institute of Innovation and Technology (EIT), Europarådet och ett antal olika nationella kvalitetsorganisationer för högre utbildning.

Tidigare har Lena bland annat varit ställföreträdande myndighetschef på Högskoleverket. Hon är väl förankrad i både forskning och utbildning, och har ett brett kontaktnät. Hon har ungefär femton års erfarenhet av olika ledarskapsuppdrag både inom och utanför den akademiska världen.

Lena svarar här på några frågor om hur hon ser på forskning i skolan och på den nya myndighetens roll.

Du har nu varit myndighetschef drygt en månad. Vilka stora utmaningar står Skolforskningsinstitutet för?
– Att producera en systematisk översikt är ett gediget arbete som tar lång tid. Det kommer att dröja innan vi har några resultat att redovisa. Just nu funderar jag på hur vi under tiden bäst kan informera om vår verksamhet via vår webbplats, i nyhetsbrev och genom deltagande på mässor, seminarier och konferenser.

– En stor utmaning är att överbrygga gapet mellan forskning och praktik. Det handlar om att bygga relationer med alla centrala aktörer. Vi är beroende av kunskap från fältet. Det är viktigt att vi för en dialog. Vi på myndigheten behöver kontakter utåt för att få ett inflöde tillbaka. Det gäller också att presentera forskning så att den är hanterlig och användbar för de verksamma i skolan. Vi är ingen myndighet som kommer att producera några checklistor som säger att man ska göra si eller så. Vi kommer att ta fram den bästa kunskap som finns tillgänglig och försöka presentera den på bästa sätt. Hur den kunskapen sedan landar hos de verksamma i skolan vill vi gärna få återkoppling på, för att vi ska kunna utveckla vårt arbete och vårt sätt att göra kunskapen tillgänglig.

– Ytterligare en utmaning är hur vi handskas med kvalitativ forskning. Traditionellt sett har systematiska översikter ofta byggt på kvantitativt inriktad forskning. Det blir en metodmässig utmaning för oss att hantera de olika former av kvalitativt inriktad forskning, som det ofta handlar om inom utbildningsområdet.

»En stor utmaning är att överbrygga gapet mellan forskning och praktik«

Institutets uppdrag är som du nämner bland annat att göra systematiska översikter. Kan du förklara vad en systematisk översikt är?

– En systematisk översikt är en sammanställning av den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap som finns inom ett område vid en viss tidpunkt. Arbetet bygger på tydlig redovisning av olika arbetsmoment och beslut, t.ex. om sökning, urval och bedömning av studiekvalitet. Syftet är att all relevant forskning ska sökas och beaktas och att slutsatserna ska vara så säkra och opåverkade som möjligt.

I debatten om skolan hörs ofta kravet att undervisningen borde bli mer evidensbaserad. Hur ser du på en evidensbaserad skola?

– Det står i skollagen att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi kan aldrig räkna med att allt i skolan kan vara evidensbaserat. Den kunskap vi tar fram måste införlivas med de verksammas erfarenheter och omdöme och kopplas till de specifika situationer som uppstår i undervisningen. Man brukar tala om att evidensinformerad praktik står på tre ben. Översätter vi dessa till skolans värld så består de av: evidensbaserad kunskap, lärarnas och andra verksammas erfarenheter och professionella omdöme samt elevernas erfarenheter och tankar om undervisningen. Man kan aldrig nog betona lärarnas betydelse.

Vad menar Skolforskningsinstitutet med praktiknära forskning?
– Det handlar om forskning där huvudfokus är utveckling och förbättring av arbetssätt och metoder i undervisningen. Det innebär att forskningen ska starta i praktiken, dvs. i förskollärarnas och lärarnas frågor och behov och när så är möjligt även involvera de professionella. De bästa forskningsfrågorna formulerar lärare och forskare tillsammans. Då får forskarna också tillgång till de professionellas beprövade erfarenhet och deras tysta kunskap, dvs. den yrkeskunskap som lärarna samlat på sig, men som oftast inte finns dokumenterad. Men praktiknära forskning är inte en specifik metod eller ett särskilt forskningsämne. Det är snarast ett sätt att ringa in den slags forskning som förskollärare, lärare, skolledare m.fl. behöver få stöd av för att kunna förverkliga skollagens intentioner, ytterst i syfte att främja barns och elevers utveckling och lärande.

Skolforskningsinstitutet ska utlysa och fördela medel för praktiknära forskning. Vem kan söka forskningsmedel från institutet?
– Skolforskningsinstitutet ska fördela medel till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Det innebär att de forskare som söker medel måste höra hemma i den akademiska världen. Forskningsprojekt som institutet kommer att finansiera ska bedrivas i skolans miljö och lämpligen med lärarnas medverkan.

Vem/vilka har någon nytta av ett Skolforskningsinstitut?
– Målet för Skolforskningsinstitutets och andra skolmyndigheters verksamhet är att främja barns och elevers utveckling och lärande. Det innebär naturligtvis att lärarna är en av de största användarna av den kunskap som institutet tar fram, men jag vill egentligen inte föreskriva vem som ska använda våra resultat. Jag hoppas att det vi tar fram kommer att kunna användas även av andra yrkesgrupper i skolan. Om våra resultat också får betydelse för insatser som görs på andra nivåer i skolsystemet så ser vi det som en bonus.