Att utveckla undervisningen och förbättra lärandet genom klassrumsledarskap, klassrumsklimat och skolklimat
Syftet med projektet är att främja ett positivt skolklimat, varmt, stöttande och strukturerande lärarskap, positiva lärarelevrelationer och ett positivt klassrumsklimat för att därigenom förbättra undervisningens genomförande och elevers lärande. Syftet är att utveckla kunskaper om hur lärare och elever med konsultativt stöd kan driva ett sådant förändringsarbete, vilka utmaningar som de stöter på och hur dessa kan hanteras.
Projektledare: Robert Thornberg, professor, Linköpings universitet
DigiTaktik
Projektets syfte är att utveckla och evidensbasera en metod för formativa processer avseende grundläggande förmågor i tidig matematik för förskolebarn i 4–6-årsåldern som arbetar med digitala lärspel. Upprinnelsen till projektet är ett utbyte mellan akademi och förskoleverksamhet där pedagoger efterfrågade bättre verktyg för arbetet med att utveckla och stärka barns individuella potential och lärande i riktning mot läroplanens mål inom ramen för förskolans grupporienterade lärpraktiker.
Projektledare: Susanne Kjällander, fil.dr, Stockholms universitet
Konsten att lära sig svetsa
Återkommande frågor i utbildningssammanhang är relationen mellan undervisning och lärande och om elever lär sig det de förväntas lära. Det saknas dock studier som fokuserar detta inom yrkesutbildning med fokus på tekniska lärandeobjekt. Inom projektet ska man därför studera vad som är möjligt att lära i undervisningssituationen och hur detta lärande skapas i interaktionen mellan lärare och elev med fokus på det specifika lärandeobjektet att svetsa. Projektet genomförs som aktionsforskningsprojekt i samarbete mellan en yrkeslärare och två forskare.
Projektledare: Nina Kilbrink, fil.dr, Karlstads universitet
RiskEdu II
Det finns ett behov av metoder för att undervisa naturvetenskap genom socio-vetenskapliga dilemman på ett sådant sätt att elever lär sig såväl ämnesinnehållet som dess relation till samhälleliga och moraliska aspekter. Syftet med projektet är att utveckla didaktiska modeller i vilka frågor om risk och riskbedömning används som stöd för att integrera ämnesstoff och värden i elevernas resonemang. Modellerna prövas i 16 cykler av planering, undervisning och analys i fyra olika ämnen (biologi, fysik, kemi och naturkunskap) i två gymnasieskolor med skilda elevunderlag.
Projektledare: Karim Hamza, fil.dr, Stockholms universitet
Undervisning för hållbar utveckling
I tidigare studier har projektgruppen visat att undervisning för hållbar utveckling (UHU) har effekter på elevers lärande, men också att pluralism som undervisningsmetod är väldigt svår att implementera i klassrummet. Utifrån dessa tidigare studier har man utvecklat ett projekt med syftet att finna mer framgångsrika sätt att implementera UHU genom att överbrygga organisatoriska hinder som försvårar en förändrad undervisningspraktik i klassrummet, och som också har effekt på elevers lärande och välbefinnande. Projektet består av tre delar: en skolutvecklingsdel, en lärarfortbildningsdel och en forskningsdel där processerna och effekterna av de två första studeras.
Projektledare: Niklas Gericke, professor, Karlstads universitet