Konsten att lära sig svetsa | Skolforskningsinstitutet

Konsten att lära sig svetsa

En studie om undervisning och lärande på industritekniska programmet

Återkommande frågor i utbildningssammanhang är relationen mellan undervisning och lärande och om elever lär sig det de förväntas lära. Det saknas dock studier som undersöker detta inom yrkesutbildning med fokus på ett tekniskt innehåll, eller tekniska lärandeobjekt. Därför planerar vi i detta projekt att rikta in oss på det tekniska lärandeobjektet att svetsa och studera vad som är möjligt att lära i undervisningssituationen där svetslärande är i fokus och hur detta lärande görs i interaktionen mellan lärare och elev.

Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2017.

Aktionsforskningsprojekt med två olika teoretiska perspektiv

Projektet genomförs som ett så kallat aktionsforskningsprojekt där en yrkeslärare och två forskare samarbetar. Designen av projektet läggs upp som en iterativ studie inspirerad av learning study-metoden, där cykler av svetsundervisning planeras, genomförs och analyseras av läraren i samarbete med de två forskarna. Efter hand kommer också lärarlaget som yrkesläraren arbetar med på sin skola att involveras i projektet. Vi sammanför två olika teoretiska perspektiv – variationsteori och samtalsanalys – och analyserar med utgångspunkt i dessa samspelet mellan läraren och eleven i undervisningssituationen. Detta gör att vi kan studera både vilka innehållsliga aspekter av svetsandet som blir synliga i själva undervisningssituationen och hur lärandet görs när lärare och elev interagerar kring att svetsa.

Utbildningsvetenskaplig relevans

Projektet kan både metodologiskt och innehållsligt bidra med kunskap inom ett fält som är relativt obeforskat. Metodologiskt handlar det om att integrationen av de två perspektiv som används i projektet tillsammans kan ge en detaljerad förståelse för hur olika undervisningsinnehåll hanteras och förhandlas i interaktionen mellan lärare och elev i en faktisk undervisningssituation. Projektet har också utbildningsvetenskaplig relevans för yrkesutbildning och yrkeslärarutbildning. Just nu sker också stora satsningar på yrkesutbildning och yrkeslärarutbildning i Sverige och våra resultat skulle kunna bidra till utvecklingen av dessa utbildningar.

Professionsutvecklande arbetssätt

Projektet har en design där medverkande lärare och arbetslag successivt ges ett större ansvar i och med projektets uppbyggnad. Genom sin medverkan kommer de undervisande lärarna att öka sin kännedom om de teoretiska och metodologiska utgångspunkterna med avsikt att vidareutveckla sin undervisning. Intervjuerna som forskarna genomför i projektets slutfas syftar framförallt till att lärarna ges möjlighet att kompetensutveckla sig. Genom att reflektera över och berätta om sina erfarenheter kan de utveckla sin förståelse för det som hänt. När projektet sedan är avslutat är målet att lärarna har god kännedom om teorier och metoder som är nödvändiga för att kunna arbeta vidare med ett professionsutvecklande arbetssätt som kan integreras i den medverkande skolans vardagliga verksamhet. Konkret kan detta innebära att lärarna, med sina erfarenheter av att delta i projektet, skaffar sig goda förutsättningar för att på sikt utöka samarbetet med andra lärarlag på skolan som undervisar inom andra yrkesprogram.

Projektgruppen

Projektgruppen består av två forskare från Karlstads universitet: Nina Kilbrink, lektor i pedagogiskt arbete och projektledare samt Stig-Börje Asplund, docent i pedagogiskt arbete och en lärare, Jan Axelsson, yrkeslärare vid industritekniska programmet.

Projektet genomförs i samarbete mellan dessa två forskare och yrkesläraren och hans lärarlag inom industritekniska programmet. Forskarna som deltar i projektet har båda erfarenheter av att arbeta med undervisning och lärande och har under de senaste åren medverkat i yrkeslärarutbildningen och även forskat inom detta fält. De ansvarar därför i huvudsak för de teoretiska och metodologiska delarna av projektet. Den medverkande yrkesläraren har arbetat med svetsundervisning och kommer därför att ta ett större ansvar när det gäller valet av specifika lärandeobjekt inom olika typer av svetsmetoder. Läraren bidrar således, förutom i egenskap av att vara medforskande lärare, med sitt ämnesdidaktiska kunnande med bland annat konkreta inslag i planeringen.

Skolforskningspodden

Skolforskningspoddens avsnitt 3:  Konsten att lära sig svetsa – ett praktiknära skolforskningsprojekt

Artikel

Lessons from the welding booth: theories in practice in vocational education publicerades 23 januari 2020 i tidskriften Empirical Research in Vocational Education and Training 12, 1 (2020).

P4 Värmland Sveriges Radio

Forskningsprojektet uppmärksammades i SR:s lokala nyhetskanal P4 Värmland. Lyssna på intervjun med yrkesläraren Jan Axelsson.

2018 PATT36 International Conference: Research and Practice in Technology Education: Perspectives on Human Capacity and Development

Nina Kilbrink och Stig-Börje Asplund presenterade projektet vid PATT36 (Pupils’ Attitudes Towards Technology Conference) vid Athlone Institute of Technology på Irland. 18-21 juni 2018. Här kan du läsa konferensartikeln (pdf). Forskare från 15 länder deltog, alla presentationer finns samlade i PATT36 Proceedings.

Forskningsprojektet är avslutat

Läs om det avslutade forskningsprojektet i artikeln på webbplatsen Skolforskningsportalen.