Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2018.
Vilken är projektets huvudsakliga frågeställning?
Projektet involverar både elever och lärare och har fem huvudmål. Målen är att se till att svenska tonåringar kan:
- förstå och förbättra sina strategier för att söka information online
- få fler strategier för att känna igen och förstå texter med olika svårighetsgrad
- identifiera bias (felaktig information, ironi etc.)
- svara på olika texttyper på lämpligt sätt.
För att uppnå dessa mål ska projektet även arbeta med lärarnas metakognitiva förmågor och pedagogiska färdighet för att uppfylla det femte målet:
5. att utveckla arbetssätt som stimulerar engelsklärares metakognitiva medvetenhet och deras kompetens att främja litteracitet.
Varför är forskningen viktig?
I dagens samhälle ställs det allt högre krav på att hantera texter av olika svårighetsgrad på engelska. Nationella satsningar har gjorts på läsundervisning och läsning kopplat till texter på svenska, men lite uppmärksamhet har ännu ägnats åt läsning på engelska. Detta trots att mer än 56 procent av texterna på internet är på engelska (0,6 procent på svenska). Engelskan är det huvudsakliga språk som används i Sverige utöver olika modersmål, men få läser engelska efter gymnasiet vilket betyder att de avancerade läsförmågorna måste utvecklas i tonåren. Att läsa mellan raderna, att identifiera bias och att kombinera information från olika källor hör till dessa förmågor.
Dessutom finns det ett behov av att utveckla strategier och förmågor för att effektivt kunna söka och läsa texter online. Många av problemen kopplade till läsning online uppstår i samband med informationssökning, men förmågan att kritiskt utvärdera tillförlitligheten av texter på nätet är också en utmaning som skiljer sig från läsning av traditionell text. Positivt i detta läge är att svenska tonåringar överlag är bra på engelska. Detta visar en europeisk jämförelse samt vår egen forskning om det engelska ordförrådet hos 147 elever i åldrarna 14–16 år där svenska tonåringars ordförråd motsvarar de nivåer som krävs för självständig läsning. Utmaningen för engelsklärare handlar därför om att stimulera elevernas avancerade och kritiska läsförmågor samtidigt som man även arbetar med elevernas allmänna språkutveckling. Våra nuvarande forskningsresultat visar att lärare också kämpar med dessa frågor och projektet syftar därför till att möta både lärarnas och elevernas behov.
Hur ska projektet genomföras?
Projektet består av två delar: studentkompetenser och lärarkompetenser. Båda områdena undersöker effekterna av specifika interventioner som utformats i koppling till tidigare identifierade lässvårigheter. Designen är baserad på Meeks studie Achieving Literacy där kollegialt lärande och reflektion är centrala delar. Deltagande lärare kommer regelbundet att träffas i fokusgrupper för att diskutera och reflektera runt riktad läsundervisning. Mellan träffarna genomför och dokumenterar forskare och deltagande lärare i samarbete olika undervisningsinsatser. Tidigare forskning, videodokumentation av undervisning samt elevprestationer (exempelvis texter eller muntliga presentationer) ligger sedan till grund för kollektiv reflektion, feedback och vidareutveckling av metoder och aktiviteter som stimulerar avancerade läsförmågor.
Hur är projektet uppbyggt och hur involveras verksamma i skolan?
Projektet bygger på långvarigt samarbete mellan Luleå tekniska universitet (LTU) och skolor i närområdet. LTU har genom pågående forskningsprojekt, lärarutbildningen och olika kompetensutvecklingsdagar en regelbunden kontakt med verksamma lärare och huvudmän. Ämnet engelska arrangerar årligen evenemang med presentationer av forskningsprojekt, utvecklingsprojekt och exempel på god praxis från både verksamma lärare och LTU-personal. Vid dessa tillfällen uppmuntras lärare att lyfta aktuella utmaningar och samarbeta med forskare så att forskningen vid LTU kan riktas mot att lösa verkliga problem. Tidigare forskningsprojekt och etablerade kontakter ligger till grund för denna studie och både den kollegiala aspekten och reflektionsmöjligheter har lyfts fram som särskilt värdefulla av många lärare som deltagit i vår forskning. Detta projekt kommer därför att skapa möjligheter för lärare att delta i grupper där de får fördjupade kunskaper om läsundervisning samt ett forum att diskutera undervisning och elevprestationer.
Forskare och lärare
Minst 16 verksamma lärare kommer att delta i projektet. Lärare från Luleå gymnasieskola, Strömbackskolan i Piteå, Örnässkolan i Luleå och Residensskolan i Luleå har bidragit till utformandet av projektet och under våren kommer inbjudningar till deltagande att skickas ut till lärare på andra skolor i Norrbotten.
Projektledare: Marie Nordlund, universitetslektor, Luleå tekniska universitet
Luleå tekniska universitet
21 århundradets läskompetenser för 21 århundradets Sverige.