Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2018.
En ny idé om vad som gör skillnad
I projektet undersöker vi en teoretisk ide om hur elever i årskurs 1 förstår och utvecklar kunskap om addition och subtraktion med tiotalsövergång. Under trettio år har den dominerande synen varit att elever lär sig addition och subtraktion genom att utveckla alltmer avancerade räknestrategier. Ny forskning har visat att elever kan fastna i tidigt inlärda strategier som innebär enstegsräkning och som fungerat bra på enklare uppgifter, och att de därför inte utvecklar mer avancerade strategier. En sådan strategi som de missar kan vara att se talens del-del-helhets-struktur för att lösa uppgifter. De ser exempelvis inte att 7=5+2, och att den kunskapen kan användas för att lösa uppgifter som 15-7=.
Syftet med vårt projekt är dels att studera vilken betydelse elevers förståelse av tals del-delhelhetsstruktur och tioenheten har för utvecklingen av färdigheter i addition och subtraktion, dels att ta fram metoder och arbetssätt som kan utveckla elevernas färdigheter.
Den här studien tar sin utgångspunkt i en annan teoribildning än den dominerande och kommer att bidra med såväl teoretisk som praktisk kunskap om yngre elevers strategier och lärande av tidig aritmetik. Resultatet av forskningen kan leda till att undervisningen av addition och subtraktion i tidiga skolår förändras så att fler elever lär sig mer kraftfulla räknestrategier. Förmågan att se talrelationer och kunna skapa större enheter har betydelse även för förståelsen inom andra områden i matematik, såsom multiplikation och bråk.
Vi utvecklar undervisningen tillsammans och analyserar elevernas lärande
Forskare och lärare kommer att arbeta tillsammans under ett läsår med att designa, pröva och utvärdera uppgifter och aktiviteter för att bättre förstå och främja elevernas lärande av tiotalsövergång i addition och subtraktion. Vi vill med en intervention utveckla elevernas förmåga att se matematikuppgifter som en del-del-helhetsrelation där det inte blir nödvändigt att räkna ”ett steg i taget” framåt eller bakåt för att lösa uppgiften.
Det kommer även att finnas en kontrollgrupp där undervisningen sker som vanligt. Vi kommer att studera elevernas förståelse för tal och tidig aritmetik i interventions- respektive kontrollgruppen genom att analysera data från tre intervjutillfällen: före, efter och ett år efter interventionen.
De videoinspelade intervjuerna analyseras både kvalitativt och kvantitativt. I den kvalitativa analysen använder vi variationsteori enligt Marton (2015) som teoretiskt ramverk. Videodata om elevernas strategier när de löser uppgifter i addition och subtraktion kommer vi att transkribera, analysera, koda och kategorisera i olika sätt att erfara tal. Vi identifierar likheter och skillnader mellan grupperna både före och efter interventionen. Vi analyserar även undervisningen och drar slutsatser om vad som gör skillnad för elevernas lärande.
Projektgruppen
Tre skolor deltar i projektet som involverar sex lärare vilka undervisar i årskurs 1, samt deras elever.
Medverkande forskare är:
Angelika Kullberg, projektledare, docent, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet
Camilla Björklund, professor, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet
Ulla Runesson Kempe, professor, Institutionen för lärande och kommunikation, Jönköping University
Tuula Maunula, kommunlektor, Partille kommun