Grundläggande litteracitetsundervisning inom sfi

Varför är forskningen viktig?

Syftet med detta projekt är att utveckla undervisningsformer inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) studieväg 1, som stödjer elevernas andraspråksutveckling, särskilt tidig läs- och skrivutveckling. Inom projektet kommer vi att skapa kunskap om elevernas och lärarnas förhållningssätt till, samt erfarenheter av undervisningen och dess innehåll. Vidare kommer vi att tillsammans med sfi-lärare utveckla undervisningsformer med fokus på digitala resurser samt elevernas språkliga erfarenheter och språkbruk i vardags- och arbetsliv.

Projektets frågeställning

Forskningsfrågorna avser att besvara

1. vilka typer av skriftspråksutveckling och vilket lärande som möjliggörs dels genom de litteracitetspraktiker eleverna är involverade i både i och utanför skolan, dels genom de interaktionsmönster som förekommer i undervisningen,
2. hur undervisning kan utformas så att elevers olika erfarenheter, i synnerhet genom språkliga och digitala praktiker, används som resurs för lärande och hur sådan undervisning kan bidra till att stärka elevernas engagemang och delaktighet i studierna, samt
3. hur de undervisningspraktiker som utvecklas i projektet förhåller sig till frågor om makt, språknormer, språkliga attityder och identitet i klassrummet.

Forskningsfrågorna utgår ifrån språkdidaktisk forskning om klassrumsinteraktionens betydelse för elevers språkutveckling som visar att en fråga av hög relevans för sfi-klassrummet är att lyfta fram elevers egen språkliga produktion. Lärande av ett andraspråk sker i relation till de erfarenheter som de vuxna bär med sig från tiden före migrationen och även till de erfarenheter och strategier de använder i sin vardag i Sverige. När människor känner igen sig i och önskar ta till sig de identiteter de erbjuds inom ramarna för en aktivitet finns goda förutsättningar för ett aktivt och reflexivt lärande som kräver tid, ansträngning och engagemang.

Varför är forskningen viktig?

Sfi-elever som studerar inom sfi studieväg 1 har före migrationen till Sverige haft begränsade möjligheter att delta i formell undervisning och utveckla färdigheter vad gäller skrift. Detta innebär särskilda utmaningar för sfi-undervisningen då eleverna samtidigt som de utvecklar andraspråket svenska även ska utveckla grundläggande litteracitet på det språket. I den politiska debatten och från både Skolinspektionen och forskare har omfattande kritik riktats mot brister i sfi-utbildningens kvalitet och att en stor del av de verksamma lärarna saknar behörighet. En utmaning i den grundläggande läs- och skrivundervisningen inom sfi är att den ofta sker på svenska, ett språk där eleverna befinner sig på nybörjarnivå. Nuvarande låga måluppfyllelse inom sfi studieväg 1 (Skolinspektionen 2018) motiverar att projektet genomförs, det finns goda förhoppningar om att det ska skapa kunskap om och utveckla sfi-undervisningen med fokus på elevernas tidiga skriftspråksutveckling. Att vuxna i Sverige inte utvecklar eller ges förutsättningar att utveckla ett funktionellt andraspråk, inklusive litteracitet på svenska, innebär för den enskilda individen svårigheter med att delta i många centrala sammanhang i vardags- och arbetsliv där man som vuxen förväntas ingå. Ur ett samhällsperspektiv innebär det att dessa individer riskerar att hamna i en socialt och ekonomiskt utsatt situation och få svårt att delta i demokratiska processer på lokal och nationell nivå.

Hur ska projektet genomföras?

Studien genomförs i form av aktionsforskning i kombination med lingvistisk etnografi där såväl forskare som lärare är aktiva deltagare i förändringsprocessen. Tre aktionscykler genomförs, där forskarnas och lärarnas respektive roller är tydliga. I aktionscykelns första planeringsfas diskuterar lärare och forskare sig tillsammans fram till undervisningsupplägg. I genomförandefasen är lärarnas roll att genomföra och forskarnas roll att observera och dokumentera undervisningen. I den avslutande reflektionsfasen diskuterar lärare och forskare gemensamt utfallet inför nästa planeringsfas. Datainsamling sker genom fältanteckningar, audio- och videoinspelningar från klassrumsobservationer, audioinspelade utvecklingsmöten, lärares loggboksskrivande, fotografier, intervjuer och skriftligt material. I ett inledande skede av studien kommer elever att fotografera skriftspråksanvändning i sin vardag. Dessa fotografier utgör sedan underlag för elevintervjuer som kommer att utgöra en bas för planering av aktionsforskningen. Undervisningen dokumenteras genom fältanteckningar och video- och audioinspelningar. Även de projektträffar som samlar hela gruppen, såväl lärare som forskare, dokumenteras genom inspelningar och loggboksskrivande.

Hur är projektet uppbyggt och hur involveras verksamma i skolan?

Projektet genomförs vid tre skolor där samtliga sfi-lärare och sfi-elever från studieväg 1 kommer att erbjudas att delta. Aktionsforskning i form av tre aktionscykler genomförs under de två första åren i samverkan mellan forskare och lärare. Parallellt genomförs projektträffar för samtliga deltagande lärare och forskare, och skolvisa möten varje termin. Samtliga träffar dokumenteras och klassrumsobservationer och intervjuer med elever och lärare genomförs.

Projektgrupp

I projektet deltar tre skolor från Dalarnas, Värmlands och Västernorrlands län.

Läs mer om projektet på Högskolan Dalarnas webbplats.