GÄCKA

Generella och ämnesspecifika arbetssätt för digital källkritik i samhällskunskap, historia, biologi, psykologi och fotografisk bild

Varför är forskningen viktig?

Att kunna hantera digital information är i dag centralt för alla medborgare för att kunna vara delaktiga i demokratin. Det är också en central del av kunskapsinhämtningen i olika akademiska ämnen. En föreställning har varit att de som växer upp i det högteknologiska informationssamhället per automatik skulle utveckla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som behövs för att orientera sig i den digitala världen. I dag ifrågasätts detta.

Förmåga att kritiskt hantera information är inte intuitiv och inte heller något som faller sig naturligt. I stället är det är kunskaper, tankemönster, attityder och vanor som måste läras och tränas. I skolan är dock dessa kunskapsmål svåra att uppnå, eftersom det i stor utsträckning saknas kunskap om hur undervisning ska utformas för att faktiskt stödja ett sådant lärande i olika ämnen och över ämnesgränser.

Det här projektet kommer att studera hur undervisning i praktiken kan stimulera just detta, hur elever kan bli bättre på att kritiskt och konstruktivt hantera digital information.

Projektets frågeställning

I denna studie undersöker vi frågan om hur olika arbetssätt kan stimulera elevers digitala källkritik – i olika skolämnen och över ämnesgränser. I tidigare forskning framhålls att utbildning för digital källkritik ämnesövergripande bör ”vaccinera” elever mot desinformation och hjälpa elever att tänka och agera som faktagranskare. Mer ämnesspecifikt bör undervisningen främja ämneskunskaper kopplat till källkritik, men detta har bara delvis undersökts i klassrum.

Hur ska projektet genomföras?

I form av en designsstudie där yrkesaktiva lärare och forskare tillsammans tar fram och testar olika upplägg i undervisningen kommer vi att undersöka hur olika arbetssätt kan stödja elevers förmåga att hantera digital information i olika ämnen och över ämnesgränser. Cirka 500 elever vid tre olika gymnasieskolor kommer att delta i forskningsprojektet där olika arbetssätt testas och utvärderas. Undervisningen som testas utgår från tidigare erfarenheter från forskningssamarbeten. De olika arbetssätten kommer att undersökas genom en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder. Studien kommer att synliggöra effekter av olika arbetssätt och utforska nya arbetssätt för att främja elevers förmåga att identifiera, värdera och använda digital information på kritiska och konstruktiva sätt.

Hur är projektet uppbyggt och hur involveras verksamma i skolan?

I projektet ingår forskare vid Uppsala universitet och yrkesaktiva lärare vid gymnasieskolor i Uppsala. I projektet samarbetar forskare och yrkesaktiva lärare med att testa olika typer av undervisningsdesign. Vid kontinuerliga möten planeras och analyseras olika upplägg för att stärka elevernas digitala källkritik dels i olika ämnen, dels ämnesövergripande.  Till projektet knyts även andra lärare via partnerskoleprojekt finansierat av Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Projektgrupp

Thomas Nygren (projektledare), docent, universitetslektor, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet

Malin Tväråna, fil.dr, universitetsadjunkt, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet

Carl-Anton Werner Axelsson, fil.dr, forskare, Institutionen för informationsteknologi, Visuell information och interaktion, och Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet

Sofie Mellberg, gymnasielektor i biologi, lärare i bioteknik och matematik, Rosendalsgymnasiet

Calle Håkansson, lärare i svenska och historia, Rosendalsgymnasiet

Annika Ehn Magnusson, lärare i samhällskunskap och historia, Rosendalsgymnasiet

Mats Eriksson, lärare i fotografisk bild och programrektor, Katedralskolan

Ulrika Sahlin Åkerstedt, lärare i psykologi och engelska, Lundellska skolan