Undervisning av matematisk kommunikation | Skolforskningsinstitutet

Undervisning av matematisk kommunikation

Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2020.

Varför är forskningen viktig?

Det finns anledning att tro att kommunikation i matematik, till exempel den skriftliga redovisningen av matematisk problemlösning, är svår för elever på i stort sett alla nivåer i skolsystemet. Det beror på flera saker. För det första har olika typer av kommunikation i matematik olika funktioner. När det gäller skrivande finns den personliga funktionen där skrivandet används för att hålla reda på, organisera, systematisera eller visualisera det egna matematiska arbetet, och den publika där man skriver för att visa och berätta för någon annan om det arbete man gjort och det resultat man nått fram till. Dessa två typer av skrivande kan sägas vara helt olika till sin natur men de förekommer ändå ofta i en sammansmält form som fyller båda funktionerna samtidigt. Detta gör det svårt för elever att veta vad och hur de ska skriva.

Syfte och frågeställning

Projektets syfte är att tillsammans med lärare utarbeta ett ramverk för att värdera och bedöma progression i elevers skriftliga formella matematiska kommunikation. Detta ramverk ska användas tillsammans med en strukturerad modell för undervisning som vi också tar fram inom projektet, där en av komponenterna är aktiviteter med syfte att utveckla elevernas skriftliga matematiska kommunikation. Dessa två verktyg ska användas för att öka elevers förmåga att uttrycka sig säkert i skriftlig matematisk kommunikation, något vi har anledningar tro är ett underutvecklat didaktiskt område.

Projektet avser besvara följande två frågeställningar:

  • Hur kan kvalitet och progression i skriftlig matematisk kommunikation beskrivas?
  • Hur kan en modell för undervisning i årskurs 6–9 som har ett inbyggt fokus på skriftlig matematisk kommunikation konstrueras?

Hur är projektet uppbyggt och hur involveras verksamma i skolan?

Studien bygger på principer för designforskning och är teoretiskt orienterad och interventionistisk samt sker iterativt i samarbete med lärare. Data utgörs av elevproducerade exempel på skriftlig matematisk kommunikation, lärares bedömningar samt klassrumsobservationer. Analysarbetet är inriktat på att i elevers skriftliga kommunikativa produkter identifiera och klassificera kvalitet samt att förfina undervisningsmodellen så att den blir direkt användbar för lärare. Att både ramverket för progression i matematisk kommunikation och den konkreta undervisningsmodellen tas fram och förfinas i direkt samspel med de lärare som deltar i projektet är en förutsättning för att det ska bli praktiskt användbart.

Projektgrupp

Ola Helenius (projektledare), Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet

Linda Marie Ahl, Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet, Kriminalvårdens vuxenutbildning och Uppsala universitet

Cecilia Kilhamn, Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet

Anna Teledahl, Örebro universitet och Högskolan Dalarna

Lärare från Munksundsskolan, Enköping, med skolhuvudman Enköpings kommun, Söderbaumska skolan, Falun, med huvudman Pysslingen och Hälsinggårdsskolan, Falun, med huvudman Falu kommun.