Forskningsprofil

Skolforskningsinstitutets forskningsprofil – praktiknära skolforskning[1]

Med praktiknära skolforskning avser Skolforskningsinstitutet:

  • Forskning som har sin grund i frågeställningar och utmaningar som är angelägna för förskolans och skolans professioner.
  • Forskning som leder till kunskap som förskolans och skolans verksamma kan använda för att förbättra sin undervisning.
  • Forskning som bidrar till samverkan mellan skolans professioner och forskare och som präglas av insikten om att både professionens och forskarnas erfarenheter har betydelse för att ny kunskap ska utvecklas.
  • Forskning som även kan leda till en framväxt av nya former av forskningsmiljöer.

Kunskapsintresset – utveckling och förbättring av undervisningen

Det som specifikt ska karaktärisera den forskning som Skolforskningsinstitutet finansierar är således att den ska utgå från de behov, utmaningar och frågeställningar som förskolans och skolans verksamma[2] möter i anslut­ning till undervisningen[3]. Kunskapsintresset avser i första hand att bidra med kunskap om hur undervisningen kan utvecklas och förbättras, ytterst i syfte att främja barns och elevers utveckling och lärande.

Vetenskaplig kvalitet och professionsrelevans i förening

Kärnan i den forskning som institutet finansierar är att den ska vara både professionsrelevant, det vill säga vara angelägen och användbar för förskolans och skolans verksamma, och hålla hög vetenskaplig kvalitet.

Samarbete mellan akademi och förskola/skola är en grundförutsättning

Praktiknära skolforskning innebär i institutets mening forskning för och med förskolelärare, lärare och andra verksamma i förskolan och skolan. Institutet har därför som krav att forskningen bedrivs i förskolan eller i skolan, med tydligt fokus på undervisningen. Vi ser också positivt på att förskollärare, lärare eller andra verksamma inom förskolan eller skolan ingår i forskarlaget.

Forskningsdesignerna kan variera

Institutet efterfrågar en öppenhet vad det gäller hur skolforskning genomförs. Det innebär exempelvis att vi välkomnar både kvantitativa och kvalitativa forskningsansatser och forskningsmetoder, men också kombinationer av sådana. Det kan exempelvis handla om att studera effekter av en viss metod eller arbetssätt, genomföra jämförande studier, videoanalyser, intervjuer eller observationer, studera utveckling över tid, analysera elevers lärprocesser eller studera hur skilda didaktiska designer påverkar lärandet.
För att säkerställa resultatens relevans för praktiken behöver man i den praktiknära forskningen noga överväga vilka frågor man behöver ställa. Verksamma i förskolan och skolan kan vara intresserade av att få kunskap om relationen mellan barns och elevers utveckling och lärande och specifika metoder och arbetssätt, samt hur och varför eller i vilka sammanhang arbetssätten visat sig stödja barns och elevers utveckling och lärande.
Valet av forskningsdesign bör beakta att resultaten från de projekt som institutet finansierar inte kan stanna vid enbart övergripande teoribildning eller utveckling av forskningsmetoder utan också måste kunna omsättas i praktiken.

Barns och elevers lärande, erfarenheter och reflektioner är viktiga kunskapsbidrag

Skolforskningsinstitutets uppdrag handlar ytterst om att bidra till barns och elevers utveckling och lärande samt till förbättrade kunskapsresultat. Det är därför väsentligt att projekten på lämpliga sätt inkluderar empiri som rör barns och elevers utveckling och lärande i relation till de frågeställningar man avser att undersöka.

Praktiknära forskning kan bedrivas inom olika discipliner men också vara mångdisciplinär

Även om praktiknära skolforskning ofta utgår från didaktiskt orienterade frågor (allmändidaktiska såväl som ämnesdidaktiska) kan den bedrivas inom en rad olika discipliner. Den får gärna bedrivas mångdisciplinärt i betydelsen att forskare med olika disciplinära hemvister arbetar tillsammans i projekt.

 

 

[1] Vad gäller den typ av praktiknära skolforskning som Skolforskningsinstitutets utlysningar avser finns ett antal alternativa benämningar, till exempel praxisforskning, praxisnära forskning, klinisk forskning och utvecklings-, förbättrings-, förändringsforskning eller undervisningsförbättrande forskning. För att understryka närheten till undervisningen och klassrumssituationen använder Skolforskningsinstitutet begreppet praktiknära. Detta ska inte tolkas som att institutet därmed tagit ställning i de begreppsdiskussioner med vetenskapsteoretiska förtecken som pågår inom den akademiska världen.

[2] I denna text används begreppen ”skolans verksamma” och ”professionen” synonymt. Begreppen avser i huvudsak förskollärare och lärare, men även andra yrkesgrupper inom förskolan och skolan kan givetvis ingå.

[3] Med undervisning avses i enlighet med 1 kap. 3 § skollagen (2010:800) ”sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”.