Forskningsprofil

Skolforskningsinstitutet finansierar praktiknära forskning.

Med praktiknära skolforskning[1] avser vi:

Utmaningar och behov i verksamheten är utgångspunkten

Det som specifikt ska karaktärisera den forskning som Skolforskningsinstitutet finansierar är att den ska utgå från de utmaningar och behov som verksamma[2] möter i anslut­ning till undervisningen[3].

Förbättrad undervisning är målet

Praktiknära forskning som finansieras av Skolforskningsinstitutet avser i första hand att bidra med kunskap om hur undervisningen kan utvecklas och förbättras. Skolforskningsinstitutets uppdrag handlar ytterst om att bidra till barns och elevers (inklusive vuxnas) utveckling och lärande samt till elevers förbättrade kunskapsresultat.

Vetenskaplig kvalitet och professionsrelevans i förening

Kärnan i den forskning som institutet finansierar är att den ska vara både professionsrelevant, det vill säga vara angelägen och användbar för verksamma inom skolväsendet, och hålla hög vetenskaplig kvalitet.

Samarbete mellan akademi och förskola/skola är en förutsättning

Praktiknära skolforskning innebär i institutets mening forskning för och med förskollärare, lärare och andra verksamma inom skolväsendet. Därför ska forskningen bedrivas i förskolan, skolan eller annan verksamhet inom skolväsendet, med tydligt fokus på under­visningen. Vi ser också positivt på att förskollärare, lärare eller andra verksamma inom förskolan eller skolan ingår i projektgruppen. Samarbetet ska präglas av insikten om att både professionens och forskarnas erfarenheter har betydelse för att ny kunskap ska utvecklas.

Forskningsdesignerna kan variera

Skolforskningsinstitutet välkomnar både kvantitativa och kvalitativa forskningsansatser och forskningsmetoder, men också kombinationer av sådana. Det kan exempelvis handla om att studera effekter av en viss metod eller arbetssätt, genomföra jämförande studier, videoanalyser, intervjuer eller observationer, studera utveckling över tid, analysera elevers lärprocesser eller studera hur skilda didaktiska designer påverkar lärandet. Forskningen ska ytterst bidra till att främja barns och elevers utveckling och lärande. Därför är det viktigt att oavsett forskningsansats på lämpligt sätt inkludera empiri som rör barns och elevers utveckling och lärande i relation till de frågeställningar man avser att undersöka.

Praktiknära forskning kan bedrivas inom olika discipliner men också vara mångdisciplinär

Även om praktiknära forskning ofta utgår från didaktiskt orienterade frågor (allmändidaktiska såväl som ämnesdidaktiska) kan den bedrivas inom en rad olika discipliner. Den får gärna bedrivas mångdisciplinärt i betydelsen att forskare med olika disciplinära hemvister arbetar tillsam­mans i projekt. Forskningen kan även leda till en framväxt av nya former av forskningsmiljöer.

[1] Vad gäller den typ av praktiknära forskning som Skolforskningsinstitutets utlysningar avser finns ett antal alternativa benämningar, till exempel praxisforskning, praxisnära forskning, klinisk forskning och utvecklings-, förbättrings-, förändringsforskning eller undervisningsförbättrande forskning. För att understryka närheten till undervisningen använder Skolforskningsinstitutet begreppet praktiknära. Detta ska inte tolkas som att institutet därmed tagit ställning i de begreppsdiskussioner med vetenskapsteoretiska förtecken som pågår inom den akademiska världen.

[2] I denna text används begreppen ”verksamma” och ”professionen” synonymt. Begreppen avser i huvudsak förskollärare och lärare, men även andra yrkesgrupper inom skolväsendet kan givetvis ingå.

[3] Med undervisning avses i enlighet med 1 kap. 3 § skollagen (2010:800) ”sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”.

 

Skolforskningspodden

Lyssna på ett poddavsnitt om den praktiknära skolforskningens möjligheter och utmaningar.