Med praktiknära skolforskning[1] avser vi:
Utmaningar och behov i verksamheten är utgångspunkten
Den forskning som Skolforskningsinstitutet finansierar karaktäriseras av att den ska utgå från de utmaningar och behov som främst förskollärare och lärare, men även andra verksamma inom skolväsendet, möter i anslutning till undervisningen[2].
Förbättrad undervisning är målet
Praktiknära forskning som finansieras av Skolforskningsinstitutet avser i första hand att bidra med kunskap om hur undervisningen inom det svenska skolväsendet kan utvecklas och förbättras. Skolforskningsinstitutets uppdrag handlar ytterst om att bidra till barns och elevers utveckling och lärande samt till elevers förbättrade kunskapsresultat.
Vetenskaplig kvalitet och professionsrelevans i förening
Kärnan i den forskning som institutet finansierar är att den ska vara både professionsrelevant, det vill säga vara angelägen och användbar för i första hand förskollärare och lärare, och hålla hög vetenskaplig kvalitet.
Samarbete mellan akademi och förskola/skola är en förutsättning
Praktiknära skolforskning innebär i institutets mening forskning för och med förskollärare, lärare och andra verksamma inom skolväsendet. Därför ska forskningen bedrivas i förskolan, skolan eller annan verksamhet inom skolväsendet, med tydligt fokus på undervisningen. Vi ser också positivt på att förskollärare, lärare eller andra verksamma inom förskolan eller skolan ingår i projektgruppen. Samarbetet ska präglas av insikten om att både verksammas och forskares erfarenheter har betydelse för att ny kunskap ska utvecklas.
Forskningsdesignerna kan variera
Skolforskningsinstitutet välkomnar både kvantitativa och kvalitativa forskningsansatser och forskningsmetoder, men också kombinationer av sådana. Det kan exempelvis handla om att studera effekter av en viss metod eller arbetssätt; genomföra jämförande studier, videoanalyser, intervjuer eller observationer; studera utveckling över tid; analysera elevers lärprocesser eller studera hur skilda didaktiska designer påverkar lärandet.
Eftersom forskningen ytterst ska bidra till att främja barns och elevers utveckling och lärande är det viktigt att forskningsansatsen på lämpligt sätt inkluderar empiri som rör barns och elevers utveckling och lärande i relation till de frågeställningar man avser att undersöka.
Praktiknära forskning kan bedrivas inom olika discipliner men också vara mångdisciplinär
Även om praktiknära forskning ofta utgår från didaktiskt orienterade frågor, allmändidaktiska såväl som ämnesdidaktiska, kan den bedrivas inom en rad olika discipliner. Den får gärna bedrivas mångdisciplinärt i betydelsen att forskare med olika disciplinära hemvister arbetar tillsammans i projekt. Forskningen kan även leda till en framväxt av nya former av forskningsmiljöer.
[1] Vad gäller den typ av praktiknära forskning som Skolforskningsinstitutets utlysningar avser finns ett antal alternativa benämningar, till exempel praxisforskning, praxisnära forskning, klinisk forskning och utvecklings-, förbättrings-, förändringsforskning eller undervisningsförbättrande forskning. För att understryka närheten till undervisningen använder Skolforskningsinstitutet begreppet praktiknära. Detta ska inte tolkas som att institutet därmed tagit ställning i de begreppsdiskussioner med vetenskapsteoretiska förtecken som pågår.
[2] Med undervisning avses i enlighet med 1 kap. 3 § skollagen (2010:800) ”processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen leds av lärare eller förskollärare mot mål som anges i förordningar och andra författningar som ansluter till denna lag och som syftar till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden.”
Skolforskningspodden
Lyssna på ett poddavsnitt om forskning för och med lärare och förskollärare.