Att hantera kontroversiella frågor

Övergripande syfte och frågeställningar

Kursplanen (Lgr22) och ämnesplanen (Lgy11) i religionskunskap anger att elever ska tillägna sig förståelse för religioners roll i samhället och vad religiösa och ickereligiösa livsåskådningar kan betyda för olika grupper och individer. Lärare i religionskunskap behöver hitta konstruktiva didaktiska förhållningssätt för att samtidigt förhålla sig till dagsaktuella händelser, som ibland väcker starka känslor i elevgruppen, och sitt uppdrag att fostra demokratiska medborgare och förmedla de ämneskunskaper och värden som anges i läroplanen. Här är yttrandefrihet och religionsfrihet två demokratiska friheter där det pågår en ständig förhandling om var gränserna för var och ens frihet ska dras i ett öppet demokratiskt samhälle.

De preliminära frågorna som forskningssammanställningen ska besvara är:

1. Vilka didaktiska handlingsalternativ använder lärare för att hantera och undervisa om kontroversiella frågor relaterade till religion och livsåskådning?
2. Vad får lärares val för konsekvenser för elevers förståelse för kontroversiella frågor relaterat till religiösa och ickereligiösa livsåskådningar?

Bakgrund

Sverige beskrivs många gånger som världens mest sekulariserade land och en stor andel av befolkningen har få eller inga personliga erfarenheter av vad det kan innebära att identifiera sig som en del av en religiös tradition. Samtidigt måste Sverige beskrivas som ett mångreligiöst land och en stor andel av befolkningen ser sig som en del av olika religiösa traditioner och förhåller sig till både detta och det sekulära samhället. I klassrummet möts elever med olika erfarenheter och förståelse och i ämnet religionskunskap ska man just ge elever ”möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle som präglas av mångfald” (ur syftestexten för religionskunskap i gymnasiet, Skolverket 2011).

I detta landskap ska lärare undervisa och förmedla och förankra kunskaper och demokratiska värden där religionsfrihet, åsiktsfrihet och yttrandefrihet är centrala delar av de demokratiska fri och rättigheterna (SFS2010:800, 2010; Skolverket, 2022). Många lärare vittnar om att det många gånger är svårt att undervisa om vissa frågor i vissa klassrumskontexter då de tenderar att väcka starka känslor. Detta gäller inte minst frågor kopplade till religion och livsåskådningar.

Nuläge i projektet

Arbetet med systematiska forskningssammanställningar går över tid genom flera faser, från inventering av lärares och förskollärares behov av kunskap från forskningen fram till resultat och slutsatser. Figuren visar i vilken fas detta projekt är i. Läs mer om vår metod på vår webbplats Skolforskningsportalen.

Projektgrupp

Externa forskare

Från Skolforskningsinstitutet

För mer information, kontakta