Laborationer i naturvetenskapsundervisningen

Övergripande fråga

Vad kännetecknar laborationer i naturvetenskap som ger förutsättningar för eller bidrar till elevers utveckling av ämneskunskaper och/eller förmåga att genomföra systematiska undersökningar?

Nuläge i projektet

Arbetsgång frågeställning

Bakgrund

Laborationer i form av praktiska undersökningar är viktiga arbetssätt för att söka kunskap om vår fysiska omvärld inom den naturvetenskapliga traditionen. Laborationer utgör också en central del av undervisningen i naturvetenskapsämnena i skolan. I laborationen kombineras flera lärandemål på så sätt att den ska ge elever både ämneskunskaper och en möjlighet att diskutera och lära sig naturvetenskapliga arbetssätt.

En laboration kan läggas upp på många olika sätt med olika grad av vägledning från läraren. Tänkbara upplägg kan sägas fördela sig på en skala från det att elever ska följa en tydlig instruktion i syfte att visa ett faktum till det att eleverna får lösa en uppgift genom att själva formulera undersökningsfrågor och välja lämpliga metoder för att söka besvara dessa. Beroende på hur läraren väljer att lägga upp en laboration kan olika lärandemål betonas olika mycket.

Skolforskningsinstitutets analyser tyder på att lärare efterfrågar mer kunskap om hur laborationer kan användas i olika syften. Det handlar då bland annat om hur laborationer kan bidra till elevers såväl kunskaper om naturvetenskapliga fenomen och förklaringar som förmåga att genomföra systematiska undersökningar.

Projektgrupp

Externa forskare

  • Niklas Gericke, professor i naturvetenskapernas didaktik, Karlstads universitet
  • Per Högström, universitetslektor, Högskolan i Halmstad (fr. 1 januari 2019)

Från Skolforskningsinstitutet

  • Johan Wallin, fil.dr, projektledare
  • Farzaneh Moinian, fil.dr, biträdande projektledare
  • Eva Bergman, informationsspecialist
  • Maria Bergman, projektassistent

För mer information kontakta

Johan Wallin
forskare/projektledare, fil.dr
tel: 08-52329810
johan.wallin@skolfi.se