Feedback i skrivundervisningen

infoblad_feedback_fyra slutsatser_länkbild
Informationsblad (pdf)
Sammanfattning_feedback_länkbild
Sammanfattning (pdf)
Omslag feedback framsida_länkbild
Fulltext (pdf)


Bilaga 1:
Sökstrategi (pdf)
Bilaga 2: Bedömningsstöd (pdf)
Bilaga 3: Studier som har exkluderats i sista granskningssteget (pdf)

Beställ en tryckt översikt kostnadsfritt längst ner på denna sida.

Read a summary in English about Feedback in Writing Instruction.


 

Slutsatser

Här har vi sammanställt de mest centrala svaren på frågorna om när och hur feedback bör ges för att kunna främja elevers skrivutveckling, och vad feedbacken bör innehålla.

När bör feedback ges?

Feedbackens tidpunkt är en avgörande skillnad mellan olika sätt att ge feedback vid skrivande. Feedback kan ges efter att läraren bedömt att eleven är klar med texten, eller någon gång innan texten är helt färdig. Elever har lättare att få stöd av feedback som ges medan de fortfarande är inne i sin skrivprocess.

När feedbacken ingår i skrivförloppet får eleverna möjlighet att direkt pröva lärarens feedback när de utvecklar och bearbetar sina texter. Då kan feedbacken komma eleverna till godo i deras utveckling som skribenter.

Ett villkor för att feedback under skrivförloppet ska kunna fungera är att den aktuella skrivuppgiften är tillräckligt utmanande. För skrivande som eleverna klarar lika bra på egen hand kan feedback bli ett irritationsmoment. För den som behöver stöd är vägledning mer välkommen.

Vad bör feedback uppmärksamma?

Läraren kan kommentera stort som smått i elevers texter. Kommentarerna kan återkoppla till det redan skrivna men även inspirera till fortsatt arbete.

Eleverna får bättre möjligheter att ta tillvara feedback om den är mångsidig, det vill säga avser fler dimensioner av texten än endast språklig korrekthet. Ett ensidigt fokus på formella brister ger inte de verktyg som eleverna behöver för att kunna utveckla sina texter, eller utvecklas som skribenter. Tvärtom finns en risk att om läraren betonar att texten ska innehålla så få fel som möjligt, så hämmar det elevens försök att pröva mer avancerade alternativ för textens innehåll och språk.

Ett villkor för att valet av feedback ska ha förutsättningar att fungera är att den feedback som ges har ett innehåll i linje med momentets lärandemål. Det kan tyckas självklart, men i flera av översiktens studier ges exempel på att det lätt kan gå slentrian i vad lärare kommenterar i sina elevers texter, och då kan feedback i värsta fall motverka momentets syften. En lärare som lagt upp ett moment för att eleverna ska bli medvetna om hur man skriver i en viss genre, och sedan i sin feedback bara uppmärksammar stavfel, kan få eleverna att tro att momentet egentligen går ut på att lära sig stavningsregler.

Hur bör feedback ges?

Det kan vara svårt att skapa balans i feedbacksituationen. Å ena sidan uttrycker både lärare och elever hur viktigt det är att feedbacken skapar motivation inför fortsatt skrivande. Så att skrivande kan vara lustfyllt och personligt och en del av en identitetsutvecklande process. Samtidigt ligger det i skolans uppdrag att skrivandet i skolan riktas mot givna mål och att elevers skrivprestationer mäts och bedöms.

En god dialog har central betydelse för att feedback ska fungera bra. Dels behöver lärare och elev nå en gemensam förståelse för lärarens ändringsförslag, och dels behöver de nå en samsyn kring varför dessa förändringar är viktiga. Dessutom måste läraren som ger feedback förstå och vara lyhörd för mottagarnas olikheter. Vissa elever behöver större tydlighet än andra. Samma typ av feedback kan fungera mycket väl för en elev samtidigt som den inte fungerar alls för en annan.

Sättet som eleven får feedback har betydelse för om feedbacken ska kunna bli konstruktiv. Ett dilemma som blir synligt i flera genomgångna studier, är svårigheten att som lärare ge tillräckligt konkret och tydlig feedback, utan att vara så övertydlig att eleven blir passiv.  Samtidigt har det betydelse vilka förväntningar som läraren kommunicerar genom sin feedback. Det framstår som viktigt att läraren tydligt kommunicerar höga förväntningar och en tilltro till elevens förmåga att leva upp till dessa.

En god relation mellan lärare och elev är betydelsefullt. Så länge feedbacken har fokus på uppgiften och hur eleven kan utveckla skrivandet i sig, förefaller det vara positivt att i sin feedback vara personlig, visa att man har kännedom om eleven som person och berömma när det är relevant.

Projektgrupp

Projektet genomfördes av en projektgrupp bestående av externa forskare och medarbetare vid Skolforskningsinstitutet.

Externa forskare

  • Per Holmberg, professor, Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet
  • Åsa Hirsh, fil.dr, Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University och Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet
  • Viveca Lindberg, docent, Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University

Från Skolforskningsinstitutet

  • Johan Samuelsson, docent (projektledare)
  • Johan Wallin, fil.dr (biträdande projektledare)
  • Aiko Nakano Hylander, fil.dr (informationsspecialist)
  • Maria Bergman (projektassistent)

Beställ

Beställ din översikt som en tryckt bok kostnadsfritt via länken nedan. Om du behöver fler än 9 ex, mejla din beställning till info@skolfi.se.

Feedback i skrivundervisningen

För mer information

Mejla din fråga till: info@skolfi.se