Kritiskt tänkande och källkritik

Informationsblad (pdf)

Sammanfattning (pdf)

Fulltext (pdf)

De huvudsakliga resultaten

Denna systematiska översikt svarar på frågeställningen:

Hur kan undervisning utformas för att stärka elevers kritiska tänkande och källkritik inom samhällskunskap?

Översiktens resultat beskriver hur undervisningens utformning påverkar elevers lärande och deras möjligheter att utveckla olika förmågor.

Undervisningens utformning

De studier som ingår i översikten visar att det finns olika sätt att utforma undervisning i samhällskunskap med syfte att stärka elevers kritiska tänkande. I översikten står tre typer av undervisning i fokus:

• diskussionsbaserad undervisning
• textbaserad undervisning
• multimediabaserad undervisning.

Elevers lärande

För att lära sig att tänka kritiskt i samhällskunskap behöver elever både tillägna sig ämneskunskaper och utveckla ett antal förmågor i relation till dem. I de studier som ingår i översikten undersöks hur undervisningens utformning kan påverka elevers lärande och möjligheter att utveckla de förmågor som ingår i kritiskt tänkande.

Källkritisk förmåga

Källkritisk förmåga inom samhällskunskap innebär att kunna tolka, granska och värdera olika typer av information om samhällsfrågor.

Analytisk förmåga

Analytisk förmåga inom samhällskunskap innebär att kunna urskilja och förstå olika perspektiv, konsekvenser och samband i samhällsfrågor.

Självreflekterande förmåga

Självreflekterande förmåga inom samhällskunskap innebär att kunna urskilja, utveckla och ifrågasätta bedömningar och slutsatser om samhällsfrågor.

Argumentationsförmåga

Argumentationsförmåga inom samhällskunskap innebär att kunna använda och förklara information, analyser och argument i resonemang om samhällsfrågor.

Viktiga aspekter i undervisningen

I den forskning som ingår i översikten beskrivs några särskilt viktiga aspekter av undervisningen som har betydelse för elevers lärande av kritiskt tänkande i samhällskunskap:

• lärarledning
• ett väl valt innehåll
• stödstrukturer.

Projektgrupp

Externa forskare

• Cecilia Arensmeier, fil.dr, docent i statskunskap, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, ­Örebro universitet (extern forskare)
• Thomas Nygren, fil.dr, docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, Umeå universitet, och universitetslektor i didaktik, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet (extern forskare)

Från Skolforskningsinstitutet

• Pontus Wallin, fil.dr, projektledare
• Ilana Manneh, fil.dr, biträdande projektledare (2020)
• Linda Ekström, fil.dr, biträdande projektledare (2019)
• Lisa Jonsson, informationsspecialist (2020)
• Aiko Nakano Hylander, fil.dr, informationsspecialist (2019–2020)
• Catarina Melin, projektassistent (2020)
• Maria Bergman, projektassistent (2019–2020)

Beställ

Beställ din översikt som en tryckt bok kostnadsfritt via länken nedan. Om du behöver fler än 9 ex, mejla din beställning till info@skolfi.se.

Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap

Diskussionsfrågor

På Skolforskningsportalen finns förslag på diskussionsfrågor som är tänkta att ge lärarlaget stöd i att skapa förståelse för översiktens resultat och slutsatser i relation till den egna undervisningspraktiken. I anslutning till respektive fråga finns rekommenderade läsanvisningar till de avsnitt i rapporten som berör diskussionsfrågan på ett djupare plan.

Resurser för att utforma undervisning

Några av de studier som ingår i översikten ligger till grund för resurser som lärare kan använda för att utforma undervisning i praktiken. Ett exempel är Stanford-universitetets satsning på källkritik som bland annat grundar sig på studien av McGrew och Byrne från 2020 (S. McGrew & V. L. Byrne, ”Who Is behind this? Preparing high school students to evaluate online content”, Journal of Research on Technology in Education, s. 1–19, 2020).

För mer information

Mejla din fråga till: info@skolfi.se