Läs-, skriv- och språkundervisning i tidiga skolår

Övergripande syfte

Översikten sammanställer forskning som kan ge lärare kunskap om hur läs-, skriv- och språkundervisningen kan utformas i tidiga skolår för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att elever ska nå lärandemålen.

Bakgrund

Det är väsentligt att skolan lyckas med att utforma en läs-, skriv- och språkundervisning som skapar goda förutsättningar för alla elever att nå lärandemålen. Det betyder att skolan också behöver se till att grupper av elever som riskerar att få sämre utfall får det stöd de behöver.

Begreppet stöd innefattar ledning, stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd, som skolan har i uppdrag att ge alla elever, genom lärmiljöer och utbildningen som helhet. Utgångspunkten för undervisningen är att den ska fungera främjande eller förebyggande och kunna anpassas utifrån elevers behov. Vissa insatser kan i första hand behöva riktas mot elever som bedöms riskera sämre utfall. För dessa elevgrupper är det viktigt att skolan arbetar med tidiga insatser.

För att lärare och skolan ska få kunskap om vilka elever som kan vara i riskzonen för att senare utveckla ett stödbehov krävs att varje elevs förutsättningar att nå målen kan bedömas både tidigt och löpande. Den löpande bedömningen kan också kompletteras med hjälp av tillgängliga standardiserade verktyg för att identifiera elever som visar en indikation på att inte tillägna sig de kunskaper och färdigheter som de senare förväntas uppnå. I Sverige är det, som en del av den så kallade läsa, skriva, räkna-garantin, obligatoriskt för skolorna att använda särskilda bedömningsstöd för att tidigt kunna identifiera elever som i början av sin skolgång är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar. Bedömningsstöden syftar också till att få syn på vilka möjligheter och hinder undervisningens utformning kan innebära för elevernas lärande.

Projektet är ett av Skolforskningsinstitutets bidrag inom ramen för ett regeringsuppdrag att tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Skolverket ta fram kunskapssammanställningar om elevhälsa och stöd.

Nuläge i projektet

Arbetet med systematiska forskningssammanställningar går över tid genom flera faser, från inventering av lärares och förskollärares behov av kunskap från forskningen fram till resultat och slutsatser. Figuren visar i vilken fas detta projekt är i. Läs mer om vår metod på vår webbplats Skolforskningsportalen.

Projektgrupp

Externa forskare

Från Skolforskningsinstitutet

För mer information, kontakta