Övergripande syfte och frågeställning
Syftet med översikten är att bidra med kunskap till lärare i teknik om hur de kan planera och genomföra sin undervisning som handlar om hela eller delar av teknikutvecklingsprocessen. Fokus är på det lärande som handlar om det specifika ämnesinnehållet inom ämnet teknik.
Den preliminära frågeställningen lyder:
- Hur kan lärare utforma undervisning om teknikutvecklingsprocessen för att skapa möjligheter för elevers lärande i och om teknik?
Bakgrund
Skolforskningsinstitutet har i en förstudie undersökt förutsättningarna för att ta fram en systematisk översikt med inriktning mot undervisning i teknik. Resultatet av förstudien visade på ett behov av en forskningssammanställning inom området liksom att det finns tillräckligt med internationell forskning för att kunna genomföra en sådan.
Andelen behöriga lärare inom teknikämnet har varit låg under längre tid och Skolinspektionen har i en granskning uppmärksammat utmaningar vad gäller bland annat progression i undervisningen och att många elever tappar intresset för teknikämnet (Skolverket 2022, Skolinspektionen 2014). Teknikämnet är ett relativt ungt ämne men återfinns i läroplanen för förskolan och som obligatoriskt ämne i grundskolan (Skolverket 2018, 2022).
Ur ett internationellt perspektiv har de flesta länder valt att inte ha teknik som ett eget ämne utan att integrera innehållet med andra skolämnen till exempel naturvetenskapliga ämnen, slöjd eller ingenjörsvetenskap. Detta gör att det teknikdidaktiska fältet är heterogent vilket gör en översikt på området angelägen.
Valet att särskilt studera teknikutvecklingsprocessen säkerställer en tydlig förankring i teknikämnets ämnesinnehåll. Teknikutvecklingsprocessen inkluderar bland annat idégenerering, framtagande av skiss, ritning, modeller, prototyper, dokumentation samt presentation och utvärdering.
Nuläge i projektet
Arbetet med systematiska forskningssammanställningar går över tid genom flera faser, från inventering av lärares och förskollärares behov av kunskap från forskningen fram till resultat och slutsatser. Figuren visar i vilken fas detta projekt är i. Läs mer om vår metod på vår webbplats Skolforskningsportalen.
Projektgrupp
Externa forskare
Susanne Engström, lektor, KTH
Karin Stolpe, lektor, Linköpings universitet
Från Skolforskningsinstitutet
Elín Hafsteinsdóttir, fil.dr, projektledare
Linnéa Öberg, fil.dr, biträdande projektledare
Lisa Jonsson, informationsspecialist
Catarina Melin, projektassistent