Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2025.
Syfte
Projektet undersöker om och på vilket sätt en skolbaserad insats med fysisk aktivitet, som utvecklas tillsammans med elever och lärare, kan bidra till bättre psykisk hälsa, förbättrad kognitiv förmåga och ökad skolnärvaro hos elever i resursskolor och särskilda undervisningsgrupper.
Varför är forskningen viktig?
Många ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism, möter stora utmaningar i skolan när det gäller psykisk hälsa, lärande och närvaro. Samtidigt är fysisk inaktivitet vanlig i denna grupp och hänger ofta ihop med stress, svårigheter att reglera känslor och sämre skolresultat. För lärare innebär detta ökade krav på att stödja elever med komplexa behov, i en vardag där tillgången till fungerande och hållbara arbetssätt är begränsad.
Även om forskning visar att fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på välmående, kognitiv förmåga och lärande, saknas det fortfarande tillräcklig kunskap om hur sådana insatser kan fungera i resursskolors vardag. Projektet ska därför ta fram konkret och användbar vetenskaplig kunskap om hur fysisk aktivitet kan bli en hållbar del av undervisningen och möta både skolans och elevernas behov. På längre sikt kan projektet stärka skolans arbete med psykisk hälsa och bidra till ökad likvärdighet i utbildningen för elever med behov av särskilt stöd.
Projektets genomförande
Projektet genomförs i nära samarbete med resursskolor och skolor med särskilda undervisningsgrupper och är utformat för att vara nära skolans vardag. Deltagarna är elever i årskurs 7–9 och deras lärare. Under den perioden minskar ofta den fysiska aktiviteten, samtidigt som behoven av stödjande och anpassade lärmiljöer är stora. Insatsen är teoretiskt förankrad i COM-B-modellen och syftar till att stärka förmåga (Capability), möjlighet (Opportunity) och motivation (Motivation) för beteendeförändring (Behaviour) hos lärare och elever. Ett annat syfte är att främja organisationens förutsättningar att integrera fysisk aktivitet i skolans ordinarie arbete på ett sätt som möter både elevers och lärares behov.
I projektets första fas utvecklas och anpassas insatsen tillsammans med lärare och elever i samskapande workshops. Arbetet fokuserar på att ta fram former av fysisk aktivitet som är genomförbara i skolans vardag, upplevs som meningsfulla och motiverande och passar in med skolans pedagogiska mål och struktur.
I den andra fasen testas insatsen i mindre skala för att se hur den fungerar i praktiken, vilka anpassningar som behövs och om man tidigt kan se positiva effekter, till exempel på känsloreglering och psykisk hälsa. Erfarenheterna används för att vidareutveckla upplägget inför ett bredare genomförande.
I den tredje fasen prövas och utvärderas insatsen i flera resursskolor och särskilda undervisningsgrupper. Då undersöks effekter på elevernas känsloreglering, psykiska hälsa, kognitiva förmågor, skolprestationer och närvaro, samt hur väl arbetssättet fungerar i skolans vardag. Insatsen genomförs av skolans egen personal och anpassas till varje skolas förutsättningar med stöd från forskarna. Elevernas utveckling följs över tid och kompletteras med intervjuer och samtal med både elever och skolpersonal. Genom att kombinera effektmätningar med erfarenheter från praktiken kan projektet ge kunskap som stödjer ett långsiktigt och hållbart arbete med att integrera fysisk aktivitet i skolans ordinarie verksamhet.
Projektet använder både kvantitativa och kvalitativa metoder. Under hela arbetet dokumenteras det som underlättar och försvårar genomförandet, med målet att ta fram kunskap som skolor kan använda i sitt fortsatta utvecklingsarbete.
Projektgrupp
Projektet leds och samordnas från Karolinska Institutet i samarbete med Uppsala universitet, Mälardalens universitet och Gymnastik- och idrottshögskolan. Forskargruppen bidrar med bred och kompletterande kompetens inom pedagogik, psykologi, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, folkhälsa, fysisk aktivitet och implementeringsforskning, vilket ger goda förutsättningar för ett vetenskapligt och praktiskt relevant genomförande.
Projektet leds av Susanne Andermo, docent vid Karolinska Institutet. I forskargruppen ingår även Nina Klang (professor), Martin Karlberg (universitetslektor), Louise Åberg (doktorand), Linn Andersson Konke (fil.dr), Gisela Nyberg (professor) och Victoria Blom (professor). Tillsammans bidrar gruppen med bred och kompletterande specialistkunskap inom projektets olika områden.
Projektet genomförs i nära samarbete mellan forskning och skola. Lärare, skolledare och elever är aktivt delaktiga i alla delar av arbetet, från att utveckla och anpassa insatsen till att genomföra och utvärdera den. En styrgrupp med forskare och representanter för skolhuvudmän, lärare, elever och vårdnadshavare är knuten till projektet. Projektgruppen och styrgruppen träffas regelbundet för att följa arbetet, diskutera resultat och säkerställa att den kunskap som tas fram kan användas i skolans vardag.