Utlysning av forskningsbidrag 2023 | Skolforskningsinstitutet

Utlysning av forskningsbidrag 2023

Utlysningen öppnade 15 mars kl. 14.00 och stängde 10 maj kl. 14.00. Vid årets utlysning inkom 74 ansökningar.

Inriktning för årets utlysning av forskningsbidrag

Metoder och arbetssätt i undervisningens planering, genomförande och utvärdering som bidrar till barns och elevers utveckling och lärande.

Inriktningen fokuserar det som generellt särskiljer vår forskningsprofil.

Skolforskningsinstitutets forskningsprofil

Praktiknära skolforskning kan avse många olika områden inom förskolan, skolan och andra verksamheter inom skolväsendet.

Det som specifikt ska karaktärisera den forskning som Skolforskningsinstitutet finansierar är att den ska utgå från de utmaningar och behov som verksamma möter i anslutning till undervisningen. Kunskapsintresset avser i första hand att bidra med kunskap om hur undervisningen inom det svenska skolväsendet kan utvecklas och förbättras, ytterst i syfte att bidra till barns och elevers utveckling och lärande.

Den forskning som institutet finansierar ska vara både professionsrelevant, det vill säga vara angelägen och användbar för verksamma inom skolväsendet, och hålla hög vetenskaplig kvalitet.

Praktiknära skolforskning innebär här forskning för och med förskollärare, lärare och andra verksamma inom skolväsendet. Institutet har därför som krav att forskningen bedrivs i förskolan, skolan eller annan verksamhet inom skolväsendet, med tydligt fokus på undervisningen. Vi ser också positivt på att förskollärare, lärare eller andra verksamma inom förskolan eller skolan ingår i projektgruppen.

Skolforskningsinstitutet ställer samma krav på hög vetenskaplig kvalitet som andra forskningsråd.

Årets utlysning via Prisma

Skolforskningsinstitutets utlysning 2023 görs via Prisma. Vi uppmanar alla att i god tid registrera sina profiler i Prisma. Det gäller även för medsökande forskare i projekten.

Anvisningar för sökande

Avsiktsförklaring (formulär)

Beredning

Beredningen av en ansökan till Skolforskningsinstitutet sker i två steg:

Kontroll av formella krav, inklusive redovisning av deltagande verksamheter

Bedömning av ansökans kvalitet

1. Formella krav

De formella krav som ställs på ansökan är

  • att ansökan kommit in i tid och är fullständigt ifylld i enlighet med anvisningarna
  • att huvudsökanden/projektledaren är disputerad och kommer vara anställd på minst 20 procent av godkänd medelsförvaltare vid projektstart; undantag från kravet på att vara formellt anställd hos en medelsförvaltaren gäller för sökande som är anställd hos en svensk skolhuvudman, men knyts till medelsförvaltaren genom att exem­pelvis vara adjungerad, och där medels­förvaltaren fungerar som forsknings­huvudman för det tänkta projektet
  • att ansökan är signerad av både huvudsökanden och medelsförval­taren i Prisma, som en bekräftelse på att de villkor som framgår i Prisma är uppfyllda
  • att huvudsökanden/projektledaren inte redan har finansiering som huvudsökande/projektledare från institutet
  • att huvudsökanden/projektledaren inte redan har ansökt om bidrag som huvudsökande/projektledare för ett annat projekt i 2023 års utlysning; man får med andra ord bara vara huvudsökande för ett projekt i samma utlysning
  • att ansökan inte uppenbart avviker från den aktuella utlysningens inriktning.

Projektet ska vidare avse undervisning och genomföras i en eller flera förskolor, skolor eller andra verksamheter inom skolväsendet[1]. Det innebär

  • att det i ansökan ska redovisas vid vilka förskolor, skolor eller andra verksamheter som forskningen ska bedrivas
  • att det till ansökan ska bifogas avsiktsförklaringar som visar på projektets förankring i den eller de verksamheter där projektet ska bedrivas[2]. Dessa ska vara undertecknade av rektor eller företrädare för huvudmannen.

2. Granskning och bedömning

Granskning och bedömning görs av följande områden:

  1. Projektets vetenskapliga kvalitet.
  2. Projektets relevans.
  3. Projektets genomförbarhet, inklusive projektgruppens kompetens.
  4. Planer för publicering och kunskapsdelning.
  5. Genus och mångfaldsperspektiv.
  6. Etiska aspekter.

Krav på sökande

Huvudsökande/projektledare måste ha avlagt doktorsexamen vid det datum då ansökan lämnas in samt, om bidrag beviljas, vara anställd hos godkänd medelsförvaltare med minst 20 procent när projektet startar.

Budgetfrågor

Det maximala beloppet som går att söka för ett projekt är 1,5 miljoner kronor per år i medeltal. Det vill säga maximalt totalt 4,5 miljoner kronor (inklusive indirekta kostnader) för en treårsperiod.

I ansökan ska det framgå om huvudsökande/projektledaren har sökt eller kommer att söka annan finansiering för projektet – eller redan blivit beviljad medel från annan finansiär. Om ansökan avser ett projekt som är tänkt att samfinansieras ställs särskilda krav på redovisningen av budgeten.

Preliminär tidsplan

  • Utlysningen öppnar 15 mars kl. 14.00.
  • Utlysningen stänger 10 maj kl. 14.00.
  • Beslut om vilka som beviljas bidrag kommer att fattas i slutet av oktober.
  • Besluten kommer att meddelas i början av november.

Godkänd medelsförvaltare

Den som söker forskningsbidrag från Skolforskningsinstitutet måste ha en godkänd medelsförvaltare, annars avvisas ansökan utan vidare granskning. Om medelsförvaltaren inte redan är godkänd bör en ansökan om att bli godkänd göras snarast.

Medelsförvaltare

Finansierade projekt 2016–2022

Forskningsprojekt som har beviljats forskningsbidrag från 2016 till och med 2022.

För mer information, kontakta

forskningsansokan@skolfi.se

 

[1] Om projektet ska bedrivas i fler än tre verksamheter behöver endast tre verksamheter samt avsiktsförklaringar för dem redovisas vid ansökningstillfället. Om projektet beviljas bidrag ska övriga avsiktsförklaringar presenteras till Skolforskningsinstitutet så snart som möjligt och senast i samband med att projektet startas i de berörda verksamheterna.

[2] Enligt 1 kap. 1 § skollagen (2010:800) omfattar skolväsendet förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, special­skola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsär­skolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer.