Lärarnas betydelse i den praktiknära didaktiska forskningen

Karim Hamza är universitetslektor och docent i Naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet, och forskningsledare för projektet RiskEdu II.

Vi träffas för att han ska få berätta om hur de lärare som deltar i projektet är involverade, och vad som särskiljer den praktiknära forskningen från annan didaktisk forskning.

RiskEdu II är ett av de fem forskningsprojekt som beviljades bidrag i 2017 års utlysning av forskningsbidrag från Skolforskningsinstitutet. Syftet med projektet är att vidareutveckla didaktiska principer och modeller för hur värderingar och det naturvetenskapliga ämnesstoffet kan interagera, och ömsesidigt stödja varandra, när eleverna diskuterar och tar ställning i olika samhällsfrågor.

Karim-Hamza-300x296

Karim Hamza. Foto: Anna Hedman

 

Hur är lärare involverade i forskningsprojektet?

– Lärarna är involverade i hela projektet, från planering, över interventioner och datainsamling till analyser och produktion av resultat, och även skrivande.

Det är en viktig aspekt av det här projektet säger Karim; de två lärare som deltar är medsökande och är precis som övriga projektdeltagare finansierade till 20 procent.

– Rent konkret planerar vi interventioner som lärarna genomför och sedan gör vi en gemensam analys av undervisningen.

Hur kan lärarna influera forskningen? Vad skulle forskningsgruppen inte ha uppmärksammat utan lärarnas involvering?

– Lärarnas fingertoppskänsla för praktiken och deras kännedom om skolans förutsättningar har på ett konkret sätt påverkat det här forskningsprojektet. Framför allt har forskningsfrågorna och våra interventioner förts närmare skolans realiteter.

Ett bra exempel på en realitet är tid. Tid för att planera och tid för att genomföra undervisningen. Vissa saker kan man till exempel inte genomföra för att schemat ser ut på ett visst sätt.

Karim påpekar att lärarna påminner didaktikerna om olika realiteter, inte bara tidsaspekten. Som exempelvis att lärarna är skyldiga att bedöma eleverna, och eleverna måste uppleva att de får den responsen. Det man gör i undervisningen måste ligga inom ramen för det som krävs enligt läroplanerna. Även om vi naturligtvis vet om att det är så, kanske vi ändå inte alltid på samma sätt som en verksam lärare inser hur centrala bedömning och betygsättning är för elever i dagens skola, säger Karim.

– En annan sak som också hör ihop med lärarnas fingertoppskänsla är att de känner sina elever väl och kan förutsäga vad som kommer fungera i en specifik klass.

Genom lärarnas involvering har man i projektet också fått syn på sådant som kanske inte skulle ha kommit fram annars. Till exempel att lärarna har ett tydligt fokus på sina elever, en omsorg om eleverna som gör att de förhåller sig kritiska till interventioner som de inte tror gynnar undervisningen och deras elever.

– Det lärarna gör ska vara riktigt relevant för undervisningen, vilket innebär en viss avskalning av de teoretiska delarna av modellerna i analyserna också.

Så den teoretiska grunden blir mindre betydelsefull?

– Nej, vi har fortfarande en teoretisk grund, men det blir ett breddat intresse när även verksamma lärare deltar i analyserna. När vi samlar in data till exempel, som när vi spelar in elevers samtal och analyserar vad eleverna talar om. Tack vare att lärarna är med i analyserna kan vi även fokusera på andra saker än det som didaktikforskarna har som huvudfokus.

– På ett allmänt plan kan man nog säga att vi didaktikforskare letar efter mer övergripande mönster i elevernas samtal, medan lärarna har lättare att upptäcka aspekter som är tydligare kopplade till syftet med lektionen och vad eleverna ska lära sig enligt läroplanen.

Hur kan de didaktiska modellerna i projektet stödja lärarna?

– De teoretiska modeller som vi använder har gått från att bara vara instrument för didaktisk analys till att också användas i den didaktiska designen, där man verkligen planerar och genomför sin undervisning.

Det innebär att modeller som främst var tänkta att användas som teoretiska verktyg för att analysera elevers samtal nu har blivit verktyg för lärare för att planera och analysera sin undervisning. Till exempel verktyg för att se vilka frågor eleverna egentligen berör i klassrummet, vad de är intresserade av, för att sedan fånga upp det intresset och fortsätta arbeta med det i undervisningen.

Hur skiljer sig praktiknära didaktisk forskning från annan didaktisk forskning?

– Det som är fiffigt med praktiknära forskning och den här typen av samarbeten är att alla som deltar i projektet sysslar med just det som lärare gör dagligen i sin praktik, och som man kan kalla för didaktisk analys och didaktisk design.

När lärare funderar över vilket innehåll de ska ha i undervisningen och i vilket sammanhang de ska undervisa innehållet – då gör de en didaktisk analys. När de utifrån den analysen planerar sin undervisning gör de en didaktisk design. För både analys och design har lärare olika stöd: sin egen tidigare erfarenhet, kollegors erfarenheter, olika slags konkret undervisningsmaterial, kunskaper i didaktik och pedagogik m.m. Didaktiska modeller utgör en del av lärares didaktiska kunskapsbas.

– I och med att de didaktiska modellerna utvecklas i praktiken, hoppas vi att de ska utgöra ett mer användbart stöd för lärares dagliga arbete med att analysera och designa undervisning.

Det bedrivs ganska lite praktiknära skolforskning i Sverige, hur skulle man kunna öka den andelen?

– Om man vill stärka den praktiknära forskningen krävs det till att börja med en insikt i hur den praktiknära forskningen förhåller sig till övrig forskning.

Karim menar att man kan jämföra med medicinsk forskning, som i ett första steg ligger väldigt långt ifrån det som är praktiknära. Den forskningen sker inne på laboratoriet. Men läkare har en väldigt tydlig medvetenhet om att forskningen därefter måste göras funktionell och prövas nära praktiken. Det är ju därför så kallad klinisk forskning är en självklar del av den medicinska disciplinen.

– Detsamma gäller för vår forskning. Dels finns det didaktisk forskning, och dels finns det praktiknära didaktisk forskning, där didaktiska modeller och principer prövas och vidareutvecklas i nära samarbete med praktiken. För den senare har de verksamma lärarna förstås en avgörande betydelse.