RiskEdu II

Undervisning genom socio-vetenskapliga dilemman i gymnasiets naturvetenskapliga ämnen

I projektet RiskEdu II undersöker vi hur undervisning i gymnasiets naturvetenskapliga ämnen kan inkludera samhällsfrågor på ett sådant sätt att både naturvetenskaplig kunskap och värderingar blir viktiga delar av elevernas lärande. Grundidén är att låta undervisningen utgå från frågor som har med risker och riskbedömning att göra, exempelvis avseende strålning eller bioteknik, detta eftersom riskbedömningar inkluderar både kunskaper och värden. Syftet är att vidareutveckla didaktiska principer och modeller för hur det naturvetenskapliga ämnesstoffet och värderingar kan interagera och ömsesidigt stödja varandra när eleverna diskuterar och tar ställning i olika samhällsfrågor.

Socio-vetenskapliga dilemman: förväntningar och utmaningar

Ett sätt att låta naturvetenskapliga kunskaper möta samhälls- och värdefrågor är att arbeta med socio-vetenskapliga dilemman, det vill säga relevanta och aktuella samhällsfrågor med stark koppling till naturvetenskap. Eleverna engageras i samtal där naturvetenskapliga kunskaper behövs, men där besluten även inkluderar värderingar av olika slag. Det finns stora förväntningar på denna typ av undervisning, men även utmaningar. Vi vet till exempel att elever har lättare att inkludera moraliska aspekter än naturvetenskapliga kunskaper i sina resonemang runt socio-vetenskapliga dilemman och att lärandet av det naturvetenskapliga ämnesstoffet därför riskerar att bli lidande. Vi vet också att ämneskunskaper som rör naturvetenskapens karaktär och arbetssätt är svåra att få in i elevernas resonemang. Det finns därför behov av didaktiska principer och modeller för att undervisa naturvetenskap genom socio-vetenskapliga dilemman på ett sådant sätt att det naturvetenskapliga ämnesstoffet inte behöver träda tillbaka för samhälls- och värdefrågorna, utan att båda dessa istället integreras till meningsfulla helheter i elevernas lärande.

Risk och riskbedömning

Socio-vetenskapliga dilemman är nära kopplade till frågor om risker med till exempel strålning, bioteknik och miljöproblem. Risk är centralt i det moderna samhället och vi fattar dagligen beslut om att undvika eller ta risker, såväl på det individuella som på det politiska planet. Eftersom riskbedömning är ett område där värden och naturvetenskapliga kunskaper behöver relateras till varandra som en del av besluten, utgör ett riskperspektiv en kraftfull utgångspunkt för att integrera ämnesstoffet med samhälls- och värdefrågor. Under tre år har vi i projektgruppen tillsammans utvecklat undervisning som inkluderar risk i biologi och fysik. Det är de kunskaperna som vi vill vidareutveckla och validera i det här projektet.

Forskning i cykler

Vi utvecklar de didaktiska principerna och modellerna i sexton cykler av gemensam planering, undervisning och analys av undervisningen; fyra cykler i vardera biologi, fysik, kemi och naturkunskap genomförs under projektets två första år i de två gymnasieskolor, Blackebergs och Tumba gymnasium, som deltar i projektet. Planeringen genomförs dels på ett övergripande plan i projektgruppen, dels i mer detalj av en lärare och en forskare per skola och undervisningsämne. Undervisningen genomförs i huvudsak av lärarna och dokumenteras genom videoinspelning och deltagande observation av didaktikforskarna samt genom loggböcker och bedömningsmaterial som prov, uppgifter och bedömningsprotokoll från muntliga redovisningar, vilket genomförs av lärarna. Dessa data utgör sedan grund för analys av den genomförda undervisningen och planeringen av nästa cykel. Analyserna genomförs av samtliga deltagare i projektet utifrån var och ens expertis och perspektiv.

Didaktiska modeller ska stödja lärarna

Genom projektet utvecklar vi kunskaper om hur naturvetenskap kan undervisas genom socio-vetenskapliga dilemman med hjälp av frågor om risk och riskbedömning, på ett sådant sätt att kunskaper och värden integreras och stödjer elevernas lärare. Projektets resultat bidrar till en av de centrala utmaningarna inom såväl naturvetenskapsämnenas didaktik som lärares dagliga praktik, nämligen hur innehållet i naturvetenskapsundervisningen kan balanseras mellan de olika syften som anges i ämnesplanerna. Resultaten utgörs av didaktiska modeller som specifikt syftar till att stödja lärare i naturvetenskap att planera och genomföra undervisning där ämnets relation till samhällsfrågor och värden står i fokus samtidigt som elevernas lärande av ämnesstoffet prioriteras.

Projektgruppen

Vi som genomför projektet är en grupp lärare och forskare som redan samarbetat i 2,5 år i det treåriga RiskEdu-projektet, vilket finansieras av Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond (det projektet avslutas 180630). Projektgruppen består av två disputerade lärare i biologi/naturkunskap samt fysik/kemi, två forskare inom riskbedömning och strålningsbiologi samt tre didaktikforskare  . En viktig aspekt av projektet är att alla sju deltagare är involverade i både planerings- och analysfasen av respektive cykel, utifrån sina respektive kompetenser. Genom att de traditionella didaktiska analyserna på så sätt kompletteras av mer praktiknära såväl som mer ämnesrelaterade analyser, hoppas vi att resultatens relevans ska öka.

Projektdeltagare:

  • Lärare i biologi/naturkunskap: Leena Arvanitis
  • Lärare i fysik/kemi: Karin Haglund
  • Forskare inom riskbedömning: Linda Schenk
  • Forskare inom strålningsbiologi: Andrzej Wojcik
  • Didaktikforskare: Margareta Enghag, Iann Lundegård och forskningsledare Karim Hamza