Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2025.
Syfte och frågeställningar
Projektet undersöker hur fritidshemmets pedagogik kan bidra till att stärka elevers vilja att läsa och deras utveckling av en egen läsidentitet. Trots att många elever utvecklar god läsförmåga i skolans tidiga år visar både forskning och skolans erfarenheter att motivationen att läsa ofta minskar med stigande ålder. Projektet riktar därför fokus mot fritidshemmet som en kompletterande pedagogisk arena, där undervisning tar form i gränslandet mellan skola och barns fria tid. Här undersöks hur läsundervisning kan utformas med utgångspunkt i elevers egna perspektiv, behov och preferenser kring vad läsning är, hur den kan gå till och varför den kan upplevas som meningsfull.
Projektets övergripande frågeställning är: Hur kan planering, genomförande och uppföljning av läsundervisning utvecklas av och med lärare i fritidshem, som ett komplement till skolans undervisning och med utgångspunkt i elevers egna perspektiv, behov och preferenser kring läsningens vad, var, när, hur, med vem och varför?
Forskningsfrågor i projektet:
- Vilka faktorer har enligt elever själva en avgörande betydelse för den egna viljan att läsa och att välja läsande aktiviteter i fritidshem?
- Hur kan didaktiska metoder för läsundervisning i fritidshem utvecklas med hänsyn till dessa faktorer?
- Vilka kontextuella förutsättningar blir centrala vid utveckling av läsundervisning i fritidshem?
- Vad händer med elevers syn på läsning och på sig själva som läsare när kompletterande läsundervisning utvecklas på alla fritidshem i en hel kommun?
Varför är forskningen viktig?
Läsning är en central del av barns lärande, språk- och kunskapsutveckling, men också av deras identitetsutveckling och möjlighet till delaktighet i samhället. Samtidigt pågår en intensiv samhällsdebatt om ungas minskande läsning, där skolan ofta pekas ut som ansvarig. I denna debatt riskerar viktiga nyanser att gå förlorade, inte minst skillnaden mellan att kunna läsa och att vilja läsa. Projektet tar sin utgångspunkt i ett välkänt dilemma i skolpraktiken: många elever utvecklar god läsförmåga, men saknar drivkraft att läsa på egen hand. Genom att rikta blicken mot fritidshemmet – en verksamhet som präglas av frivillighet, relationer, lek och elevers egna val – vill projektet bidra med ny kunskap om hur läsning kan göras till ett attraktivt och lustfyllt inslag i barns vardag. Fritidshemmets pedagogik erbjuder särskilda möjligheter att arbeta med motivation, engagemang och självförtroende i läsning, på andra sätt än i skolans mer målstyrda undervisning.
Projektets genomförande
Projektet genomförs som deltagarorienterad forskning i nära samverkan mellan forskare, lärare i fritidshem och elever i Söderköpings kommun. Utgångspunkten är behov och frågor som identifierats i fritidshemsverksamheten, där läsning redan förekommer men ofta i former som domineras av vuxnas föreställningar om vad läsning är och bör vara. Genom gemensam planering, genomförande och uppföljning utvecklas och prövas olika former av kompletterande läsundervisning som tar tillvara fritidshemmets särart. Arbetet sker iterativt, där erfarenheter och elevers perspektiv kontinuerligt samlas in, analyseras och används för vidare utveckling. Fokus ligger på att utforska hur läsning kan organiseras på sätt som stärker elevers engagemang, delaktighet och känsla av handlingsutrymme, snarare än att enbart träna tekniska läsfärdigheter.
Projektet är uppbyggt som ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet, Mälardalens universitet och verksamma lärare i fritidshem i Söderköpings kommun. Lärare, skolledare och elever är aktivt involverade i hela forskningsprocessen, från problemformulering till utveckling och prövning av undervisningsformer.
Forskargruppen består av:
- Anna Martín Bylund, docent, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) Linköpings universitet
- Sofia Littmarck, universitetslektor, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) Linköpings universitet
- Elin Sundström Sjödin, universitetslektor, Institutionen för samhällsvetenskap och humaniora, Mälardalens universitet
- Linnéa Stenliden, professor, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) Linköpings universitet
Från Söderköpings kommun medverkar:
- Susanna Sundin, lärare i fritidshem, processledare och bibliotekspedagog
- Ulrika Lagerlund, lärare i fritidshem och processledare
- Susann Sandberg, lärare i fritidshem
- Victoria Sjöberg, lärare i fritidshem
- Nicole Burkhard-Eriksson, utvecklingslärare med kommunövergripande ansvar för språk-, läs- och skrivundervisning
- Andreas Wetell, utvecklingsstrateg
- Karin Månsson, utvecklingslärare
- Erik Fredriksson, rektor
Ytterligare 46 lärare och barnskötare i fritidshem från kommunens samtliga fritidshem varav 9 lärare (1-2 från varje enhet) är processledare.