Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2025.
Demokratiuppdraget är en av skolans viktigaste uppgifter och samhällskunskapsämnet har ett särskilt ansvar. Forskning visar att lärare brottas med spänningar mellan att skapa tillit till demokratin och samtidigt utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till den. Den senaste tiden har elevers kunskaper om demokratin minskat och segregation samt polarisering ökat. Vidare tyder forskning på att undervisning på yrkes- respektive studieförberedande program informeras av olika medborgarideal, vilket påverkar skolans kompensatoriska uppdrag i fråga om demokrati.
Syfte och frågeställning
Syftet med detta tvärvetenskapliga projekt är att undersöka hur en undervisningsintervention med fokus på frågor om social och politisk tillit i samhällskunskap kan bidra till att utveckla elevers kritiska medborgarkunnande och hur en sådan undervisning kan överbrygga skillnader mellan elevgrupper. Projektet bygger på insikter från, och fördjupar, ett tidigare VR-finansierat projekt som visat goda resultat vad gäller att öka elevers kritiska medborgarkunnande. Föreliggande projekt undersöker bland annat potentialen i att överbrygga skillnader mellan elevgrupper i en frågedriven undervisningsdesign.
Huvudsaklig frågeställning
Hur kan samhällskunskapsundervisning stärka ungas tillit till demokratin och samtidigt öva det kritiska tänkandet?
Projektet undersöker hur samhällskunskapsundervisning med fokus på social och politisk tillit kan bidra till att utveckla elevers kritiska medborgarkunnande. Särskilt studeras hur undervisningen kan balansera mellan att stärka tilliten till demokratin och samtidigt utveckla elevers förmåga att kritiskt granska samhällets institutioner. Dessutom undersöks hur undervisningen kan utjämna skillnader mellan elever på yrkes- och högskoleförberedande program.
Varför är forskningen viktig?
Forskning och nationella utvärderingar visar att ungas kunskaper om demokrati minskar, samtidigt som tilliten till samhällsinstitutioner sjunker och polariseringen ökar. Samhällskunskapsundervisningen har ett särskilt ansvar för skolans demokratiuppdrag, men det finns spänningar mellan att fostra till demokratiska värderingar och att uppmuntra kritiskt tänkande som lärare måste hantera. Dessutom visar forskning att undervisningen ofta skiljer sig mellan olika gymnasieprogram, vilket riskerar att förstärka ojämlikheter i elevers medborgarkunnande. Projektet är viktigt eftersom det utvecklar och prövar undervisningsformer i samhällskunskap som kan bidra till skolans kompensatoriska uppdrag och ge alla elever bättre förutsättningar att delta som kritiska och aktiva medborgare i det demokratiska samhället.
Projektets genomförande
Projektet genomförs som en praktiknära interventionsstudie i gymnasieskolan. Forskare och verksamma lärare utvecklar tillsammans en frågedriven undervisningsdesign i samhällskunskap med fokus på tillit, demokrati och mötet mellan medborgare och myndigheter. Den undervisningsintervention som projektet bygger på utvecklas i samverkan med undervisande lärare med hjälp av teorier om kraftfull kunskap och subjektifiering. Undervisningsinterventionen genomförs i klasser på både yrkes- och högskoleförberedande program. Före, under och efter undervisningen samlas data in genom enkäter, fokusgruppsintervjuer, skriftliga elevuppgifter, observationer och lärarloggböcker. Resultaten analyseras med både kvantitativa och kvalitativa metoder för att undersöka hur undervisningen påverkar elevers kunskaper, attityder och kritiska medborgarkunnande.
Projektgrupp och organisation
Projektet är uppbyggt som ett nära samarbete mellan forskare och samhällskunskapslärare på två gymnasieskolor. Lärarna deltar aktivt i planering, genomförande och analys av undervisningsinterventionerna och bidrar med sin professionella kunskap om elevernas erfarenheter och förutsättningar. Gemensamma workshops och reflektionsmöten hålls löpande under projektets gång, och resultaten diskuteras både inom forskargruppen och i skolornas kollegier. På så sätt förenas forskning och undervisningsutveckling i ett gemensamt kunskapsbyggande.
Projektgrupp
- Johan Sandahl, professor i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet (projektledare)
- Patrik Johansson, fil.dr i ämnesdidaktik, Stockholms universitet och Globala gymnasiet
- Maria Jansson, professor i genusvetenskap, Örebro universitet
- Martin Karlsson, professor i statsvetenskap, Mälardalens universitet
I projektet medverkar även verksamma samhällskunskapslärare från två gymnasieskolor i Sverige. Lärarna deltar som partners i utveckling, genomförande och analys av undervisningen.