Aktuellt | Arsredovisning 2016 | Skolforskningsinstitutet

Arsredovisning 2016

27 Februari 2017

Skolforskningsinstitutets årsredovisning för 2016 är överlämnad till Regeringen, och finns här för nedladdning.

Framsida

Årsredovisning 2016 (pdf)

Myndighetschefen har ordet

Det är alltid spännande – och kanske lite nervöst – att blicka tillbaka på det gångna årets utfall och resultat. Blev det som vi tänkt? Är vi nöjda med våra insatser? Ja, det är vi och det är bara att konstatera, det är mycket som gått bra för Skolforskningsinstitutet under 2016!

Internt har vi nu en bra organisation både då det gäller kansliet, arbetet med forskningssammanställningar och arbetet med vårt forskningsanslag. Roller och ansvar har utkristalliserat sig, några medarbetare har lämnat oss och nya har tillkommit. För arbetet med vår kommunikation, som blir ännu viktigare under 2017, saknar vi fortfarande en person som ska ta ett helhetsansvar. Men här är en rekrytering är på gång.

Under året har vi utvecklat våra externa kontakter, både internationellt och nationellt. Vi har presenterat verksamheten vid mellan trettio och fyrtio tillfällen, deltagit i konferenser, paneler och nätverk. Vi har tagit initiativet till ett nationellt nätverk för arbetet med systematiska översikter och har utvecklat ett mycket gott och närande samarbete med vår norska motsvarighet Kunnskapssenter för utdanning.

När det gäller vår kärnverksamhet så pågår nu arbetet med fem systematiska översikter som vi planerar att publicera under 2017, och en sjätte på gång. Tack vare dessa kommer vi och de verksamma i förskolan och skolan veta mer om vad forskningen säger om hur undervisningen i matematik kan förbättras med hjälp av digitala verktyg och vilket vetenskapligt stöd det finns för olika metoder att ge återkoppling när det gäller elevernas skrivutveckling. Vi kommer också att veta mer om hur man kan arbeta med dialog och delaktighet i helklass i matematikundervisningen, och hur undervisning i olika lässtrategier kan förbättra elevernas förmågor att analysera och tolka texter. Vi kommer även veta mer om hur man som lärare kan stödja kunskapsutvecklingen i NO-ämnet för elever med annat modersmål än svenska.

I det här arbetet kan vi känna oss mycket nöjda med hur samarbetet har fungerat, både internt i de olika projekten och tillsammans med de externa forskare som är knutna till varje översikt. Det verkar som vi har hittat en bra modell från början, där alla bidrar med sina kompetenser och tillsammans för arbetet framåt: våra egna projektledare/forskare, informationsspecialister, projektassistenter och externa forskare.

När det gäller vårt forskningsanslag lyckades vi också på alla sätt med den första utlysningen! Intresset att söka var överväldigande stort – 122 ansökningar, där variationen var stor när det gäller allt från skolformer och skolämnen till forskningsupplägg.

Att sätta upp en hel utlysningsprocess, med allt vad det innebär av anvisningar, policys, formulär, tekniska system, rekrytering av ordförande och ledamöter till en beredningsgrupp, är en tuff uppgift. Det är väl kanske bara de som var inblandade som riktigt kan förstå hur mycket arbete och hur många moment detta kräver. Men det gick! Och den 21 oktober fattade vårt vetenskapliga råd beslut om vilka som skulle få sina ansökningar beviljade denna första omgång.

Detta var första steget i att utveckla en forskningsprofil som förenar hög vetenskaplig kvalitet med relevans för de verksamma i förskolan och skolan. Det vill säga en forskningsprofil där forskningen tar sin utgångspunkt i de utmaningar som exempelvis förskollärare eller lärare står inför i skolans vardag, forskning där kunskaper och erfarenheter från skolans verksamma är en lika viktig del som forskarnas kunskaper och erfarenheter från sina områden. ”Excellent healthcare has clinical research pulsing in its veins” sa en brittisk forskare och läkare i ett Nobelsammanhang. Hur kan vi fritt översätta det till skolans värld? ”Den allra bästa undervisningen har den praktiknära forskningen klappande i sitt hjärta” kanske?

Undervisning på vetenskaplig grund – det är Skolforskningsinstitutets uppdrag att driva och utveckla. Vår egen grund för det arbetet är nu lagd och jag vill tacka alla som hittills bidragit i detta.

Lena Adamson
Myndighetschef, Skolforskningsinstitutet