Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2016.
Det finns en betydande skillnad i utbildningsresultat mellan barn som kommer till Sverige efter skolstarten, jämfört med barn som är födda i landet eller kommit till Sverige vid yngre åldrar. Skolverket konstaterade 2012 att det hittills är en relativt sett lägre andel elever med invandrarbakgrund som har fortsatt till högre utbildning än de som är födda i landet. Det finns teorier om varför, men vi vet fortfarande för lite om varför det är på det här viset. I det här projektet ska vi studera nyanlända barns första steg inom det svenska utbildningssystemet, det vill säga i förskolan.
Sociala och ekonomiska förhållanden viktigast
Att nyanlända lyckas sämre i skolan än de som är födda i Sverige har ofta förklarats som ett problem som har med kultur, etnicitet och språk att göra. Den typen av förklaringar är vanliga trots att studier som följer elever under en längre tid pekar på att mottagande och sociala samt ekonomiska livsvillkor i det mottagande landet – Sverige i det här fallet – har större inverkan på hur bra det går för en elev i skolan.
Den svenska skolan har inte kunnat möta de behov och krav som ett allt mer globaliserat samhälle för med sig. Varken innehållet i utbildningarna eller utbildningarnas form är anpassade till dessa nya krav. Tillsammans med det ökade antalet barn som tas emot på alla stadier i utbildningssystemet, gör detta att vi behöver utveckla nya perspektiv och nya sätt att hantera dessa ändrade förutsättningar. Det behövs för att vi på ett bättre sätt ska kunna integrera barn och familjer i det svenska utbildningssystemet. Här spelar förskolan en avgörande roll, eftersom den är det första steget i det svenska utbildningssystemet. Sedan 1970-talet har också förskolan spelat en viktig roll i den svenska integrationspolitiken.
Det livslånga lärandet börjar i förskolan
Syftet med detta projekt är att utforska vad det finns för förutsättningar för lärande och undervisning i en värld som kännetecknas av mångfald och migration. Vi vill utforska detta genom att formulera de utmaningar som förskolan står inför, och därmed hitta sätt att organisera utbildning som är mer i linje med dagens krav.
Projektet kommer att genomföras inom den vanliga verksamheten på en förskola i södra Sverige och vara integrerat i förskolans praktiska vardag. På förskolan finns en introduktionsavdelning med 20 nyanlända barn mellan tre och fem år, som inte talar någon, eller mycket lite svenska. I projektet kommer förskolans personal och ledning att tillsammans med forskarna formulera forskningsfrågor utifrån personalens praktiska yrkesvardag. Dessa frågor kommer att ligga till grund för ett gemensamt förändringsarbete. Ett arbete som även barnen och deras vårdnadshavare kommer att vara delaktiga i.
Projektets mål är att bidra med specifika kunskaper när gäller att utveckla förskolan där projektet genomförs, och att lösa konkreta problem där, men projektet bidrar också med mer generella kunskaper när det till exempel handlar om att urskilja förutsättningarna för hur barn lär sig, och hur barn utvecklar sitt språk i miljöer där flera språk förekommer.
Det är vi som har drivit projektet
De forskare som driver projektet är disputerade inom pedagogik, didaktik och socialt arbete. De är verksamma vid lärarutbildningar vid olika orter i Sverige, där de undervisar i bland annat pedagogik, barn- och ungdomsvetenskap, globalt lärande och lärande om hållbarhetsperspektiv i lokal-globala sammanhang. Det finns inom gruppen praktisk- och forskningserfarenhet från förskolans verksamheter, av barns språkanvändning och begreppsbildning, flerspråkiga och mångkulturella utbildningssammanhang. Det finns också erfarenhet av arbete i relation till olika perspektiv på flyktingars och nyanländas situation. Flera av forskarna har också stor erfarenhet av arbete med deltagarorienterad forskning.
Vi har dessutom en rådgivande grupp som gör att projektet kommer att hålla hög tvärdisciplinär och tvärvetenskaplig kvalitet. Gruppen består av forskare och praktiker från Sverige, Finland, England, Danmark, Libanon och Tyskland.
Forskningsprojektet avslutades 2021.
Projektledare
Anne Harju, fil.dr, Malmö universitet
Artiklar
Opening up new spaces for languaging practice in early childhood education for migrant children
The becoming of a Swedish preschool child? Migrant children and everyday nationalism
Antologibidrag
Skolforskningspodden
Lyssna på poddavsnittet Praktiknära forskning i flerspråkig förskola.
Forskningsprojektet är avslutat
Läs om det avslutade forskningsprojektet i artikeln på webbplatsen Skolforskningsportalen.