Att utveckla undervisningen och förbättra lärandet genom klassrumsledarskap, klassrumsklimat och skolklimat

Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2017.

Tidigare forskning har visat att bra skolklimat, positiva, varma och stöttande lärar–elevrelationer och ett ledarskap hos läraren som inrymmer såväl värme, sensitivitet och elevinflytande som höga förväntningar, krav, struktur och tydliga samvaronormer sammanhänger med högre studieengagemang och studieprestationer och mindre stök i klassrummet och kränkningar och mobbning bland elever.

Skoleffektivitetsforskning i kombination med skolförbättringsforskning

Syftet med detta skolutvecklingsprojektet är, i enlighet med ovan, att främja ett positivt skolklimat, ett varmt, stöttande och strukturerande lärarskap, positiva lärar–elevrelationer och ett positivt klassrumsklimat för att därigenom förbättra undervisningens genomförande och elevers lärande. Vi vill utveckla kunskaper om hur lärare och elever med konsultativt stöd kan driva ett sådant förändringsarbete, vilka utmaningar de stöter på och hur dessa kan hanteras. Projektet är treårigt och utgår från en skolutvecklingstradition som kombinerar skoleffektivitetsforskning som har försökt identifiera faktorer i skolan, i klassrummen och hos lärare som gynnar elevers skolprestationer med skolförbättringsforskning i vilken den enskilda skolan och dess personal betraktas som ägare av skolutvecklingen.

Denna modell för skolutveckling utgår från skolan som en lärande organisation där både skolpersonal och elever är delaktiga i förändringsarbetet. Organisatoriskt lärande avser ett kontinuerligt, gemensamt och systematiskt lärande som leder till förändringar i medarbetarnas sätt att tänka om och förstå det egna vardagsarbetet. Kontinuerliga arbetslagsträffar, elevhälso- och trygghetsteamsträffar, klassråds- och elevrådsmöten utgör regelbundna forum för organisatoriskt lärande för att förbättra undervisningens genomförande och elevers lärande genom att gemensamt diskutera och arbeta för att förbättra skol- och klassrumsklimat, lärar–elevrelationer och auktoritativt lärarskap (dvs. både värme och struktur, och inte att blanda ihop med auktoritärt lärarskap).

Professionsrelevant utvecklingsprojekt

Föreliggande praktiknära skolutvecklingsprojekt är i högsta grad professionsrelevant genom att det syftar till att lärare tillsammans och med stöd från forskare och annan skolpersonal utvecklar och förbättrar sitt klassrumsledarskap. Genom den design för skolutveckling som projektet tillämpar är projektets frågeställningar väl grundade i de frågor och utmaningar som lärare och annan skolpersonal möter i verksamheten.

Kvalitativa och kvantitativa metoder i samverkan

Både kvalitativa och kvantitativa metoder används för att undersöka, beskriva och förklara företeelser, processer och effekter samt som underlag för utvecklingsarbetet. Innan projektet implementeras besvarar eleverna en enkät om 1) det sociala klimatet i klassen, 2) den egna relationen till lärare, 3) skoltrygghet och samhörighet med skolan, 4) studieengagemang och 5) mobbning. Denna enkät besvaras sedan i slutet av varje skolår. Elevernas resultat från nationella prov samlas också in. Statistiska analyser av elevenkäten och resultaten från de nationella proven genomförs varje år. Varje hösttermin genomförs fokusgruppsintervjuer med ett urval av eleverna. Fokusgrupperna kommer att vara homogena i termer av kön och årskurs. Intervjuerna fokuserar på elevernas erfarenheter av och perspektiv på hur det är på lektionerna och rasterna, hur lärare och elever är mot varandra, hur de upplever undervisningssituationerna i klassrummen och hur det påverkar engagemang och lärande. Moderator ställer även frågor till eleverna om hur de tycker att en bra skola ska vara, hur en bra lärare ska vara och hur de skulle vilja ha det i klassen och på lektionerna för att bli mer motiverade och för att lära sig mer. Under varje vårtermin genomförs fokusgruppsintervjuer med samtliga arbetslag av lärare med fokus på lärarnas upplevelser av skolutvecklingsprojektet, vad de upplever fungerar bra och vad de upplever som problem och utmaningar i förändringsarbetet. Samtliga fokusgruppsintervjuer spelas in (ljudupptagningar), transkriberas och analyseras systematiskt med en kvalitativ metodansats (konstruktivistisk grundad teori) som är särskilt lämplig för intervjudata om sociala processer, interaktioner och praktiker, Resultaten från elevfokusgrupperna presenteras till lärarna och övrig skolpersonal under början av vårterminen. Resultaten från lärarfokusgrupperna och elevenkäten samt nationella prov presenteras varje höst.

Projektgrupp

Föreliggande projekt är ett skolutvecklingsprojekt som drivs av personal vid två grundskolor i Linköpings kommun och där forskare vid Linköpings universitet har en konsultativ roll samt ansvarar för hanteringen och analysen av data.

Forskarna kommer även att ge föreläsningar och tillhandahålla kompetensutveckling för skolpersonalen.