Funktionellt skrivande i tidiga skolår (FEAST): undervisning, bedömning och professionell utveckling

Funktionellt skrivande kännetecknas av att skrivandet ses som ett verktyg för lärande och kommunikation, och forskning visar att det har positiv inverkan på elevers lärande. Behovet av insatser märks både i Sverige och övriga skandinaviska länder.

Varför är forskningen viktig?

Det övergripande syftet med projektet är att bidra med forskning som kan höja kvaliteten på undervisning och lärande av funktionellt skrivande i tidiga skolår. Funktionellt skrivande kännetecknas av att skrivandet ses som ett verktyg för lärande och kommunikation. Forskning visar att arbete med funktionellt skrivande är effektivt för elevers lärande i allmänhet,  och för deras lärande om skrivande i synnerhet. Det handlar då om att skrivandet lärs ut i meningsfulla sammanhang, tillsammans med undervisning om den alfabetiska koden. Trots detta betonas inte det funktionella skrivandet i aktuella kompetensutvecklingsprogram för de tidiga skolåren i Sverige, där läsning och matematik i stället har fått stort utrymme.

Behovet av insatser kring funktionellt skrivande märks också i övriga skandinaviska länder och därför är projektet en del i en jämförande studie tillsammans med NTNU i Trondheim, Norge. Samma typer av undersökningar och analyser kommer utföras där, vilket bland annat möjliggör relevanta jämförelser. Projektet förkortas FEAST, baserat på dess fullständiga engelska titel Functional writing in Early School Years: Assessment, Teaching and Professional Development. Som framgår av titeln innefattas såväl aspekter av bedömning, undervisning och professionell utveckling i projektet.

Projektets frågeställning

Projektets forskningsfrågor är:

  • Hur kan olika nivåer för funktionell skrivkompetens i årskurs 1–3 uttryckas?
  • Vilka typer av utmaningar kan identifieras i lärandesituationer, undervisning och professionell utveckling under en intervention för funktionellt skrivande?
  • Vilka effekter kan märkas när det gäller elevernas skrivutveckling efter deltagande i en intervention för funktionellt skrivande?
  • Hur påverkas lärarna och deras undervisning av att delta i interventionen?

Hur ska projektet genomföras?

Projektet är uppdelat i tre faser. I den första fasen utvecklas och utprövas forskningsbaserade kompetensnivåer för elevers funktionella skrivande i årskurs 1–3 (Writing Proficiency Levels, WPL:s). Dessa ska fungera som stöd för lärares undervisning och bedömning, vilket ger goda förutsättningar att identifiera elever som riskerar att inte utvecklas i sitt skrivande på ett sätt som skulle vara gynnsamt för dem. De blir också ett viktigt stöd i att utvärdera elevernas lärande i den efterföljande  interventionen. I utarbetandet av WPL samarbetar vi med forskare från Norge. Resultaten blir därmed ett viktigt bidrag till jämförelser mellan länderna och ett bidrag till den internationella forskningen om skrivande i tidiga skolår.

Den andra fasen är en interventionsstudie under två år. Detta innebär att vi som forskare inte bara studerar den undervisning som pågår, utan tillsammans med lärare i workshops och andra sammanhang också prövar modeller för undervisning och lärande inom funktionellt skrivande för årskurs 1 och 2. Under projektets andra fas samlas elevtexter in och forskare observerar undervisning samt intervjuar elever och lärare för att följa interventionen. Elevtexterna analyseras med hjälp av de WPL:s som tagits fram i fas 1 och analyserna bearbetas statistiskt.

Den tredje och avslutande fasen innefattar ett så kallat sustainability test där de elever som deltagit i interventionen får skriva ytterligare en text innan de slutar åk 3. På så sätt prövas till vilken grad interventionen ger effekt även ett år efter att den avslutats.

Projektet kommer att bidra med ny kunskap om undervisning, bedömning och professionell utveckling som rör funktionellt skrivande i tidiga skolår. Detta är av stor vikt för såväl forskarsamhället som för undervisnings- och bedömningspraktiker. Det täta samarbetet med NTNU i Trondheim ger en unik möjlighet till jämförelser mellan utbildningssammanhang, vilket inte gjorts tidigare för denna åldersgrupp.

Hur är projektet uppbyggt och hur involveras verksamma i skolan?

I projektets första fas samarbetar forskare med en referensgrupp av lärare från tre skolor. I detta skede diskuteras sådant som interventionens uppläggning, skrivuppgifterna samt de olika metoder som kommer att användas för att dokumentera projektet.  I projektets andra fas involveras 30 skolor i projektet, antingen som interventionsskolor eller kontrollskolor. I interventionsskolorna arbetar lärare och elever med funktionellt skrivande och lärarna reflekterar över de olika arbetssätten som prövas tillsammans med kollegor från andra interventionsskolor.

Projektgrupp

Projektmedarbetare, samtliga vid Institution för didaktik, pedagogik och utbildningsstudier, Uppsala universitet är:

Åsa af Geijerstam, docent, projektledare

Charlotte Engblom, docent

Jenny Wiksten Folkeryd, professor

Caroline Liberg, professor

Maria Rasmusson, fil.dr

Maria Westman, docent