Att utveckla undervisning från årskurs 1: Elevers uppfattningar om samhällsfunktioner | Skolforskningsinstitutet

Att utveckla undervisning från årskurs 1: Elevers uppfattningar om samhällsfunktioner

Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2021.

Projektets frågeställning är: Vad har 7-åringar för uppfattningar om samhällsfunktioner (som polis, sjukvård eller skola) och hur ska undervisning i årskurs 1, givet dessa uppfattningar, genomföras för att utveckla elevers förståelse av dessa samhällsfunktioner?

Varför är forskningen viktig?

Studien är angelägen av tre skäl. För det första är det samhälleligt angeläget att möta likvärdighetsproblematiken som finns i det svenska samhället och i svensk skola (dvs. hur barns och ungas utveckling av kunskaper och medborgarvärden varierar) och således rikta ljuset mot yngre elevers samhällsorientering och uppfattningar om samhällsfunktioner. För det andra finns det ett inomvetenskapligt behov av fler studier med fokus på samhällsorienterad begreppsförståelse bland yngre barn för att förstärka den så kallade conceptual change-traditionen inom didaktisk forskning. För det tredje är projektets genomförande och resultat ytterst användbart för svensk skola, inte minst med tanke på kommande arbete med de nya kursplanerna för yngre åldrar som betonar begreppsförståelse och begreppsanvändning.

Hur projektet ska genomföras?

Syftet med projektet är att kartlägga 7-åringars uppfattningar om samhällsfunktioner för att utveckla undervisningen, med ambitionen att öka unga elevers förståelse för dessa samhällsfunktioner. Projektet inleds med att genomföra elevintervjuer för att skapa en generell bild av vilka uppfattningar om samhällsfunktioner elever i årskurs 1 har. Därefter används resultaten för att utveckla och pröva ett undervisningsupplägg i årskurs 1. Projektteamet har en variationsteoretisk utgångspunkt.

Hur är projektet uppbyggt och hur involveras verksamma i skolan?

I projektet samarbetar lärare och forskare inom samhällskunskapsdidaktik för att utarbeta och pröva ett undervisningsupplägg som har tagits fram med utgångspunkt i variationsteorin för att utveckla yngre elevers förståelse av samhällsfunktioner. Forskningsresultaten genererar således underlag som kan diskuteras, omprövas och utvecklas av lärare i de samhällsorienterade ämnena över hela landet. Vår ambition är att både undervisningen som utvecklas i projektet, men även resultatet från projektet skall få inverkan på svensk skolpraktik.

Projektgrupp

Klas Andersson (projektledare), fil.dr, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

Kristoffer Larsson, fil.dr, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet

Marie Strid, lärare åk 1–3, Långmosseskolan i området Gårdsten i Göteborgs stad

Nettan Odelhage, lärare åk 1–3, Långmosseskolan i området Gårdsten i Göteborgs stad