Hur kan lärare i naturvetenskap för yngre åldrar ges möjligheter att bättre stödja elever från icke-akademiska bakgrunder med svenska som andraspråk? | Skolforskningsinstitutet

Hur kan lärare i naturvetenskap för yngre åldrar ges möjligheter att bättre stödja elever från icke-akademiska bakgrunder med svenska som andraspråk?

Projektet inriktar sig på yngre elevers undersökande arbete i naturvetenskap och hur lärare kan kommunicera bättre i sådana lärandemiljöer för att stödja elever med svenska som andraspråk från icke-akademiska bakgrunder.

Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2021.

Sammanhanget för studien är undervisning på låg- och mellanstadiet inom ramen för skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) i klasser med hög andel elever med målgruppens bakgrund. Undervisningen inom NTA bygger på undersökande arbetssätt och metoden är potentiellt gynnsam för elevers lärande av ett flertal centrala mål inom naturvetenskap. NTA är idag ett samarbete som involverar mer än hälften av landets kommuner. De teman och de utbildningar som NTA erbjuder utgör på så sätt en unik bas för spridning av resultaten av detta projekt.

Varför är forskningen viktig?

Tidigare forskning på undersökande arbete har i hög grad fokuserat på utfallet av olika metoder samt elevers svårigheter när de arbetar undersökande, men i mindre grad på hur lärare kan erbjudas hjälp med att hantera klassrumskommunikationen, särskilt i grundskolans yngre åldrar. Samtidigt har forskning visat att skolan har svårigheter att sköta sitt kompensatoriska uppdrag och hur elever från icke-akademiska bakgrunder och med svenska som andraspråk genomsnittligt uppvisar sämre resultat än elever i allmänhet, inte minst i naturvetenskap. God undervisning i naturvetenskap har därför en avgörande kompensatorisk funktion.

Syfte och frågeställning

Projektet syftar till att validera och vidareutveckla didaktiska modeller för lärare som undervisar målgruppen och att studera hur modellerna kan göras användbara bland lärare. Projektet avser att besvara frågeställningarna:

  • Hur kan didaktiska modeller för lärares kommunikation med elever göras användbara för undervisning i naturvetenskap för yngre åldrar i grundskolan och särskilt gentemot elever med svenska som andraspråk från icke-akademiska bakgrunder?
  • Hur kan forskningsresultat omformas så de kan tas om hand av lärare för kollegial spridning i ett nätverk?

Didaktiska modeller är begreppsmässiga redskap som lärare kan använda för att planera, genomföra och bedöma undervisning. Varje modell omfattar redskap för att hantera en viss typ av frågor som en lärare måste hantera vid val av innehåll eller metoder för en viss grupp elever. Det finns modeller som till exempel hjälper lärare att få eleverna att bättre se syftet med undervisningen, att förbinda elevernas tidigare erfarenheter med nya och att skapa kontinuitet mellan elevernas befintliga språkbruk och ett mer akademiskt språkbruk. En viss modell måste bearbetas och konkreta exempel spelar en avgörande roll för att visa lärare hur de kommer till användning. I detta i detta projekt kommer en rad modeller att bearbetas för att passa det naturvetenskapliga innehållet och det undersökande arbetssättet i NTA. Vårt arbete kommer att bedrivas inkluderande. Insatser som gynnar målgruppen måste gynna alla elever i klassen, oavsett deras bakgrund.

Hur ska projektet genomföras?

Projektet har en designbaserad ansats och genomförs i cykler av genomförande och analys med hjälp av didaktiska modeller i samarbete mellan lärare, lärarutbildare i NTA och forskare. I korthet innebär den cykliska processen att modeller utprövas och justeras för att bättre stödja elevernas lärande i naturvetenskap. Inspelningar görs såväl av undervisning som forskargruppens gemensamma planeringar. De framtagna modellerna kommer sedan att prövas inom ramen för NTA:s fortbildningsorganisation och i enlighet med den cykliska process som beskrivits ovan kommer de då att justeras ytterligare för att säkerställa att de blir användbara för lärare vid planering, genomförande och bedömning av undervisning.

Inspelade klassrumssituationer som illustrerar användningen av modellerna utgör kärnan i de fortbildningar som projektet genererar. Projektet producerar på detta vis mer generella forskningsresultat som svar på frågeställningarna såväl som konkret utveckling som sprids till ett stort antal lärare. Resultaten från projektet kommer att vara allmänt tillgängliga.

Hur är projektet uppbyggt och hur involveras verksamma i skolan?

I projektgruppen ingår Anna Jeppsson, mellanstadielärare, och Carl-Magnus Nilsson, lågstadielärare, båda anställda vid Utbildningsförvaltningen Stockholms stad, Cecilia Caiman, fil.dr, Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet, Per Anderhag, fil.dr, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, Per-Olof Wickman (projektledare) professor, Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet samt Pia Larsson, utbildningsstrateg och NTA-utbildare, Nacka kommun.