Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2021.
Tidigare forskning har visat att återkoppling i skolämnena dans och teater sker dels muntligt i form av ord eller ljud, dels kroppsligt i form av fysiska korrigeringar samt lärarens kroppsliga förevisande. Delar av det innehåll som en elev behöver kunna hanteras oartikulerat i återkopplingen, det vill säga via ljud eller kropp. Visst språkliggörande i återkopplingen uttrycks som metaforer i klassrummet. Dans- och teaterämnena kännetecknas därtill av att elevernas centrala kunnande, sceniska gestaltningar, uttrycks i kroppen. En utgångspunkt för projektet är att återkopplingstillfället innefattar, om än inbäddat, antaganden om ämnesspecifikt kunnande i ämnena.
Varför är forskningen viktig?
Projektet är betydelsefullt för att utveckla kunskap om innebörden av kunnande som kommer till uttryck i kroppslig, gestaltande form samt att på vetenskaplig grund utveckla metoder som kan stärka undervisningspraktiken inom skolämnena dans och teater. Därtill är det angeläget att utveckla ett ämnesdidaktiskt språk, dels för elevernas förståelse för vilket kunnande som eftersträvas i klassrummet, dels för elevernas möjligheter att arbeta vidare med återkopplingens innehåll.
Utvecklingen av ett ämnesdidaktiskt språk bidrar dessutom till lärares gemensamma förståelse för det kunnande som uttrycks i kroppen. Det kan bidra till en samsyn vad gäller undervisningsupplägg och bedömning inom respektive ämne. Det finns en risk för att lärare tar begrepp och kunnande som är tätt förbundna med undervisningspraktiken för givna. Problemet med en oartikulerad eller metaforiskt formulerad återkoppling är att det underförstådda i vilket kunnande som hänsyftas förblir outtalat.
Hur ska projektet genomföras?
I den första delen av projektet filmas undervisning i form av repetitionsarbete av sceniskt material i respektive skolämne. Det kan exempelvis vara repetitioner av koreografier eller av en dramatisk text som gestaltas. Situationer när läraren ger återkoppling identifieras. Med återkoppling menas att läraren ingriper i det pågående repetitionsarbetet utifrån att svårigheter eller förtjänster med elevens/elevernas gestaltning har uppmärksammats. Återkopplingen kan, som beskrivet ovan, ske muntligt, kroppsligt, förevisande eller via metaforer.
Kännetecknande för lärarens återkoppling är att kunnandet förblir oartikulerat. Vid de tillfällena griper forskaren in och ställer frågor till lärare och elever gällande de val som görs i samband med interventionen i återkopplingssituationen, en metod som vi kallar för action(re)call. I de val som görs vid återkopplingen finns nycklar till fenomenet, det vill säga det eftersträvansvärda, önskvärda kunnandet. När forskaren stoppar den situationen och ställer frågor så kan kvaliteter av kunnandet artikuleras.
Vi kommer använda de ovan beskrivna situationerna i syfte att planera och genomföra fortsatt undervisning. Utifrån ämnenas karaktär sker återkopplingen på individ- eller gruppnivå. Det kan vara en verbal och/eller fysisk återkoppling. De filmade tillfällena används som steg två i projektet för att tillsammans med läraren, i ett så kallat stimulated recall-förfarande, diskutera hur liknande tillfällen skulle kunna leda till helklassundervisning. Liknande situationer planeras med stöd i variationsteorin som är en undervisningsteori. Detta i syfte att låta de specifika återkopplingssituationerna komma alla elever till del.
Som del tre i projektet erbjuds eleverna möjligheter att i sina kroppar pröva hur det som läraren identifierat som ett önskvärt kunnande kan gestaltas. Här kommer även eleverna uppmuntras till att stoppa undervisningen/repetitionerna när exempelvis läraren ger regiinstruktioner som är otydliga för eleven. Undervisningsuppläggen blir konkreta exempel som kan inspirera till liknande upplägg där användandet av undervisningsteori bidrar till att stärka undervisningspraktiken inom skolämnena dans och teater.
Projektet startar våren 2022 med gemensam planering tillsammans med lärarna samt inläsning av litteratur utifrån teori och metod. Under hösten 2022 och vårterminen 2023 filmas undervisning och därefter väljs situationer ut som analyseras och ligger till underlag för fortsatt gemensam planering av undervisningssituationer.
Hur är projektet uppbyggt och hur involveras verksamma i skolan?
I projektet medverkar Schillerska gymnasiet i Göteborg med teaterlärare Pontus Edmar, Linda Skoglund, Henrik Lund och Frida Olofsson. Från Fryshusets gymnasium medverkar Josephine Björklund, Jenny Berkán, Anna-Karin Nilsson, Fanni Ijäs och Teresia Vigil Lundahl.
Pernilla Ahlstrand, universitetslektor vid Göteborgs universitet, är projektledare samt forskare. Ninnie Andersson, universitetslektor vid Stockholms konstnärliga högskola, är medverkande forskare.