Visuella resurser i språkundervisning inom sfi och särskild utbildning för vuxna | Skolforskningsinstitutet

Visuella resurser i språkundervisning inom sfi och särskild utbildning för vuxna

Detta projekt riktar fokus mot hur visuella resurser används i språkundervisning av vuxna inom svenska för invandrare (sfi), vuxenutbildning för döva och hörselskadade och komvux som särskild utbildning.

Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2021.

Vilken är projektets huvudsakliga frågeställning?

Syftet är att i) tillsammans med lärare utveckla hur visuella resurser kan användas för att främja delaktighet i undervisningen och ii) bidra med kunskap om lärares och vuxenstuderandes erfarenheter av visuella resurser i undervisning.

I projektet undersöks följande frågeställningar:

  1. Hur används visuella resurser inom undervisningen och vilka interaktionsmönster och delaktighetsaspekter möjliggörs genom dessa?
  2. Hur kan undervisning med visuella resurser utformas och utvecklas för att stimulera språkanvändning och delaktighet samt bidra till av ett andraspråk?
  3. Hur upplever elevernas användning av visuella resurser i undervisningen?
  4. Vilka förhållningssätt till användning av visuella resurser inom undervisningen uttrycks av lärarna och hur – om alls – förändras dessa under projektet?

Varför är forskningen viktig?

I FN:s globala hållbarhetsmål för 2030 omfattar ett av målen (nr 4) att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. I detta betonas att alla unga och vuxna ska ges möjlighet att utveckla en funktionell litteracitet och numeracitet för att främja deras deltagande som aktiva samhällsmedborgare (UNESCO 2016; FN förbundet). I läroplanen för vuxenutbildningen framhålls att utbildningen ska förmedla kunskaper och stödja eleverna för att kunna arbeta och verka i samhället samt möjliggöra fortsatta studier och att utbildningen alltid ska möta varje elev utifrån dennes behov och förutsättningar.

Att sfi eller andra utbildningar i svenska kan erbjuda en god undervisningskvalitet för alla elever oavsett bakgrund och förutsättningar en angeläget ur ett demokratiperspektiv. Att inte ges förutsättningar att utveckla svenska som en del av sin språkliga repertoar innebär för den enskilda individen att denna har begränsade möjligheter att delta i sammanhang i vardagen, arbetsliv och samhällsliv där man som vuxen ofta förväntas ingå. Det riskerar att skapa ett utanförskap med få möjligheter att förändra sin situation. Även för vuxenstuderande med dövhet/hörselnedsättning (DH), vuxenstuderande med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och vuxenstuderande med intellektuell funktionsnedsättning (IF) begränsas möjligheterna till deltagande i samhälle, arbetsliv och vardag om de studerande inte ges möjlighet att utveckla sina språkliga repertoarer.

Didaktisk forskning om sfi och komvux som särskild utbildning är begränsad. Sveriges dövas riksförbund (SDR) påpekar i ett yttrande över betänkandet SOU 2020:66 att kommunernas kunskap om sfi för döva samt nyanlända dövas behov är närmast obefintlig (dnr. U2020/06271). För att utveckla en utbildning som i högre grad vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet krävs således forskning som i nära samarbete med lärare i verksamheten både utvecklar undervisningen och genererar ny kunskap.

Hur projektet ska genomföras?

Projektet genomförs som ett aktionsforskningsprojekt och involverar lärare på fyra skolor. Genom aktionsforskning tar forskningen utgångspunkt i de utmaningar som identifieras inom verksamheten vilket också bidrar till att stärka sfi-lärarnas och komvuxlärarnas yrkesprofession. Aktionsforskningen genomförs i två cykler i samverkan mellan lärare och forskare. Data skapas av forskarna genom observation av undervisning, intervjuer med lärare och vuxenstuderande, reflektionsmöten med deltagande lärare, lärares loggböcker och fotografier av visuella representationer som används i undervisning. Observationerna av undervisning dokumenteras genom fältanteckningar och audio- och/eller videoinspelningar.

Projektgrupp

Jenny Rosén (projektledare), docent i svenska som andraspråk, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet

Christina Hedman, professor i svenska som andraspråk, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet

Enni Paul, fil.dr i didaktik, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Liz Adams Lyngbäck, fil.dr i pedagogik, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet

I projektet involveras, förutom medverkande forskare, lärare på fyra skolor.

Under projektet genomförs reflektionsträffar på de enskilda skolorna för att ge möjlighet till regelbunden dialog mellan lärare och forskare. Projektträffar där lärare från samtliga skolor deltar genomförs vid fyra tillfällen. Vid dessa träffar sker ett erfarenhetsutbyte mellan deltagarna från de olika skolorna och forskarna, där lärarna ges möjlighet att beskriva erfarenheter och reflektera över aktionerna. Genom erfarenhetsutbytet kan förståelsen för den egna praktiken vidgas, förgivettaganden utmanas samt fungerande undervisningsexempel beskrivas och spridas.