LäsTecken | Skolforskningsinstitutet

LäsTecken

– främjande av döva skolelevers läsning i teckenspråkig undervisning

Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2022.

Frekvent användning av teckenspråkets handalfabet i interaktion med döva teckenspråkiga barn har lyfts fram som en av framgångsfaktorerna bakom döva skolelevers läsutveckling. Trots detta saknas undervisningsmaterial för att implementera handalfabetet i undervisningen på ett effektivt sätt.

Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att implementera och utvärdera ett nyutvecklat tvåspråkigt material (på svenska och svenskt teckenspråk) för läsundervisningen i grundskolans lägre klasser. Läsmaterialet är utvecklat av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i samarbete med Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Det nya läsmaterialet riktar sig till döva och hörselskadade barn i förskoleklass. Materialet bygger på en metodisk användning av handalfabetsbokstavering och tecken från det svenska teckenspråket för att främja barnens begynnande läsutveckling. Orden i läsmaterialet har valts ut på ett systematiskt sätt utifrån deras fonologiska och morfologiska egenskaper och efter hur de handalfabetsbokstaveras på svenskt teckenspråk. Målet med materialet är att eleverna ska utveckla sin fonologiska medvetenhet såväl som sin litteracitet i både svenska och svenskt teckenspråk. Projektet tar avstamp i aktionsforskning som metod och kommer att undersöka, dokumentera och utvärdera användningen av materialet i undervisningen.

Varför är forskningen viktig?

Forskning om barns läsutveckling utgår ofta från att barnen hör, vilket innebär att den har ett audiocentrerat perspektiv. Många gånger utgår man också från att barnen har ett åldersadekvat talspråk som de sedan ska lära sig att koppla till skrift. Denna fonologiska avkodning anses ofta vara ett viktigt och avgörande steg för vidare läsutveckling. Döva och hörselskadade barn, däremot, har varierande tillgång till det talade språket. För många, särskilt de som vuxit upp med eller använder svenskt teckenspråk som förstaspråk, handlar det också om att de behöver lära sig att läsa på ett språk de kanske inte behärskar, dvs. svenska.

Forskning om döva och hörselskadades läsutveckling visar att det finns olika svårigheter med att utveckla läsförmågan, samtidigt som den visar att en del döva lyckas bra. Forskarna menar att användning av teckenspråket är en faktor som kan främja läsutvecklingen. Det betonas att medveten användning av handalfabetsbokstavering och tecken kan stötta barnens läsning eftersom de får möjlighet att koppla ihop det skrivna ordets struktur med bokstavering och tecken. Att bokstavera ger barnen möjlighet att identifiera olika ords struktur (dvs. fonologisk struktur) vilket forskare menar främjar själva lärandet. Ytterligare en aspekt är att bokstavering och tecken blir en del av interaktionen som sedan förs vidare till själva läsningen av olika texter.

Hur ska projektet genomföras?

Projektet är ett aktionsforskningsprojekt som fokuserar på arbetet med läsning inom specialskolans förskoleklass. Utgångspunkten är att lärarna i specialskolorna ska använda ett nyutvecklat läsmaterial och projektet kommer att undersöka hur detta läsmaterial fungerar i klassrummet. Materialet består av tolv delar som lärarna arbetar med under två veckor i taget. Det tar därför sammanlagt 24 veckor att gå igenom hela materialet. Arbetet i klassrummet kommer att studeras med hjälp av klassrumsobservationer och videoinspelningar. Lärarna kommer samtidigt att dokumentera sina erfarenheter av och reflektioner från undervisningen. Vidare kommer forskarna att intervjua lärarna om dessa erfarenheter och om deras upplevelser av arbetet med materialet.

Hur är projektet uppbyggt och hur involveras verksamma i skolan?

Projektet genomförs i samarbete med tre av Specialpedagogiska skolmyndighetens tvåspråkiga specialskolor för döva och hörselskadade elever: Östervångsskolan (Lund), Manillaskolan (Stockholm) och Birgittaskolan (Örebro). Totalt kommer tre lärare och tre förskoleklasser att medverka under projektets gång. Projektet är uppbyggt i form av aktionsforskning i två cykler. I den första cykeln studeras arbetet i en skola och i den andra de övriga två skolorna. Lärarna är i högsta grad en viktig del av projektet.

Projektgruppen

Krister Schönström (projektledare), docent, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet

Ingela Holmström, docent, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet

Lina Jerpö, tvåspråkig samordnare, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Linda Einevall, lärare, Östervångsskolan, Lund

Ann-Charlotte Granlund, lärare, Manillaskolan, Stockholm

Sofie Svernhagen, lärare, Birgittaskolan, Örebro