Naturkunskap för kritisk granskning av hur vetenskaplig kunskapsproduktion gestaltas i media

Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2022.

Vilken är projektets huvudsakliga frågeställning?

I projektet undersöks hur ämnet naturkunskap i gymnasieskolan kan förbereda elever för att kritiskt granska frågor om hur naturvetenskaplig kunskapsproduktion gestaltas och diskuteras i media. Målsättningen är att utveckla en didaktisk modell för planering och genomförande av undervisning som utvecklar elevernas förmåga att kritiskt granska mediernas rapportering av dessa frågor. Den huvudsakliga frågeställningen är:

Hur kan undervisning i naturkunskap utformas så att den stödjer elevers deltagande i kritisk granskning av hur naturvetenskaplig kunskapsproduktion presenteras i media?

Varför är forskningen viktig?

För att kunna delta i ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna förstå och kritiskt granska samhällsfrågor i media som rör naturvetenskap. I ämnet naturkunskap är det just detta slags medborgarbildande syften som sätts i förgrunden. Ett led i detta handlar om att stötta elever i att utveckla förmågan att kritiskt granska naturvetenskap i de sammanhang vi möter i media som samhällsmedborgare. Det berör till exempel frågor om klimat, hälsa och hållbarhet, som är komplexa och svårnavigerade. En särskild utmaning för undervisning i naturvetenskapliga ämnen är att de verktyg som finns för att undervisa om källkritik oftast är generella och inte anpassade för att granska naturvetenskap eller produktionen av naturvetenskaplig kunskap.

Kritisk granskning i naturkunskap handlar bland annat om att hjälpa eleverna att värdera och jämföra kunskaper i naturvetenskap med andra kunskaper, erfarenheter och perspektiv i komplexa samhällsfrågor. Inte minst handlar det om att frågor kring naturvetenskapens karaktär och processer för vetenskaplig kunskapsproduktion. Denna utmaning blev särskilt påtagligt under coronapandemin, då forskningsrön om det nya och okända viruset rapporterades flitigt i olika medier. Då synliggjordes olika aspekter av den vetenskapliga kunskapsproduktionen på ett sätt som också hade en stor inverkan på den allmänna debatten i samhället.

Hur projektet ska genomföras?

I projektet kommer en didaktisk modell utvecklas för planering och genomförande av undervisning som utvecklar elevernas förmåga att kritiskt granska naturvetenskap i media. Modellen kommer utvecklas på basis av tidigare forskning och de deltagande lärarnas erfarenheter av undervisning i naturkunskap om kritisk granskning. Därefter kommer modellen prövas och förfinas i tre cykler av planering, genomförande och analys av undervisning. I varje cykel kommer för- och eftertest att genomföras som mäter elevernas förmågor. Som ett led i utveckling av modellen kommer också fokusgruppsintervjuer genomföras med naturkunskapslärare vid fyra andra gymnasieskolor.

Projektgrupp

Projektet genomförs som en designbaserad studie i tre cykler. I projektgruppen ingår tre forskare från Stockholms universitet och två lärare som också deltar som forskare från Globala gymnasiet och Kungsholmens gymnasium i Stockholms stad. Projektgruppen arbetar tillsammans med lärare på de två skolorna med planering och genomförande av de tre cyklerna. Bland annat kommer heldagsworkshops för planering, analys och utvärdering att genomföras tillsammans med alla lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen på de två skolorna. Vidare kommer fokusgruppsintervjuer genomföras där den framtagna modellen granskas av naturkunskapslärare från fyra andra gymnasieskolor.

Projektgruppen består av:

Stockholms universitet

Naturkunskap för kritisk granskning av hur vetenskaplig kunskapsproduktion gestaltas i media