Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2022.
Syfte och frågeställningar
Syftet med projektet är att, i samverkan mellan lärare och forskare, utveckla undervisning inom olika yrkesämnen i gymnasieskolan och skapa bättre förutsättningar för elever att lära sig ett yrkesämne. Projektet ställer följande frågeställningar:
- Hur kan ett specifikt yrkesämnesinnehåll synliggöras i undervisningssituationer när elever utför en arbetsuppgift enligt aktuell ämnesplan?
- Hur kan elevers lärande av ett specifikt yrkesämnesinnehåll synliggöras i undervisningssituationer när elever utför en arbetsuppgift enligt aktuell ämnesplan?
- Hur upplever elever undervisningssituationer där lärare arbetar systematiskt med att uppmuntra elever att kommunicera sin förståelse för och sitt kunnande om det undervisningsinnehåll som ska läras när de utför en arbetsuppgift?
Varför är forskningen viktig?
Hur yrkeselever lär sig ett yrke inom ramen för gymnasieskolans utbildning är processer som vi idag har begränsad kunskap om, eftersom det i hög utsträckning saknas yrkesämnesdidaktisk forskning. Ett uttryck för den brist på kunskap som råder gällande yrkeslärande och yrkesundervisning är hur det ämnesinnehåll som ska läras inom yrkesutbildning ofta diskuteras i termer av ”tyst kunskap”. En yrkeslärares didaktiska kompetens kan då avspegla sig i hur framgångsrik läraren är i att förmedla sin tysta erfarenhetsbaserade kunskap till eleverna. I förlängningen gör detta att elevernas utbildning kan se olika ut och vad de får möjlighet att lära sig beror på vilken lärare de möter.
Den begränsade forskningen inom det yrkesämnesdidaktiska forskningsfältet har också skapat en situation där skillnaderna mellan de olika yrkesämnenas specifika innehåll har förbisetts. Bristen på riktad forskning i fältet mot yrkesämnesdidaktiska frågor har därmed skapat en situation där det i hög utsträckning saknas ämnesdidaktisk forskning anpassad till de olika yrkesämnena, som yrkeslärare kan använda sig av i arbetet med att utveckla sin yrkesämnesundervisning för att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och utveckling. Målsättningen med projektet är därför att utveckla metoder och arbetssätt för hur elevers lärande kring ett specifikt yrkesämnesinnehåll både kan synliggöras och utvecklas i interaktion mellan lärare och elev.
Hur ska projektet genomföras?
Projektet riktar ljuset mot yrkesämnesdidaktiska frågor genom att sjösätta parallella learning studies på tre olika gymnasiala yrkesprogram, där lärarna i de olika arbetslagen ges möjlighet att dela med sig av resultat och erfarenheter av egna genomförda och videofilmade undervisningscykler. De tre lärarlag som deltar i studien har lyft behovet av att utveckla arbetssätt och metoder i undervisningen där ett centralt innehåll i ämnesplaner kan omsättas i det praktiska arbetet när elever utför arbetsuppgifter i undervisningssituationer. Det specifika ämnesinnehåll elever ska lära i sådana undervisningssituationer har vi valt att kalla ”praktiska lärandeobjekt”. Ett praktiskt lärandeobjekt är således ett yrkesämnesinnehåll som ska läras när elever ska utföra en arbetsuppgift i verkstäder/workshops inom den skolförlagda delen av yrkesämnesundervisningen. I projektet kommer vi att använda CAVTA (Conversation Analysis och Variation Theory Approach) som grund för den undervisning som kommer att bedrivas, och som ett verktyg för att analysera denna undervisning.
Ytterligare en aspekt som kommer att tas till vara är elevperspektivet på att delta i en undervisning som syftar till att synliggöra elevers kunnande i interaktionen. Därför kommer intervjuer med elever från varje program genomföras efter respektive undervisningscykel, där centrala aspekter av elevperspektivet införlivas i nästkommande cykler.
Projektgrupp
Stig-Börje Asplund (projektledare), docent i pedagogiskt arbete, Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet
Nina Kilbrink, docent i pedagogiskt arbete, Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet
Daniel Sjöblom, Johan Edesberg och Jenny Hoff, yrkeslärare på Nobelgymnasiet, Karlstads kommun
Förutom projektgruppen deltar också ca 10–12 lärare i lärarlag från tre yrkesprogram i projektet.
Inom respektive program kommer tre iterativa cykler av undervisning att genomföras per år under två läsår. Efter varje genomförd cykel kommer deltagande lärare från respektive lärarlag att mötas i tvärgrupper där resultat och erfarenheter från respektive genomförd cykel redovisas och diskuteras. Inför nästa cykel tar lärarna med sig resultaten och erfarenheterna av dessa tvärgruppsdiskussioner in i det fortsatta arbetet med respektive lärarlags nästkommande cykel. Projektet har en design där de medverkande lärarna tillsammans med sina lärarkollegor i respektive arbetslag själva kommer att definiera det specifika ämnesinnehåll som ska fokuseras och undervisas om, och där de successivt ges ett större ansvar för arbetet genom projektets kumulativa uppbyggnad.