I det här projektet ligger fokus på närsamhället, på hemorten med dess kulturarv och historiska platser samt den roll dessa kan spela i undervisningen.
Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2023.
Varför är forskningen viktig?
Besök vid historiska platser ger tillfälle att möta det förflutna på ett annat sätt än vad som är möjligt i klassrummet. Vi tar spjärn från den forskning som visat att det är viktigt för elever att erfara historia på olika sätt, och att just det fysiska mötet med spår av det förflutna i form av kulturarv och historiska platser är ett sätt att åstadkomma det. Detta projekt utforskar därför hur samspelet mellan olika sätt att erfara kulturarv och historiska platser påverkar undervisning och lärande i SO på lågstadiet.
Hembygdskunskap introducerades i folkskolan i början av 1900-talet och bidrog till att lokalsamhällets historiska platser blev en del av undervisningen. Ämnet har sedan länge försvunnit från skolschemat, men undervisningstraditionen att besöka historiska platser och kulturarv är fortfarande levande. Undersökningar vittnar dock om att lärare skulle vilja göra det i än större utsträckning.
Syfte och frågeställning
Syftet med projektet är att utveckla en didaktisk modell där kulturarv och historiska platser blir integrerade delar av SO-undervisningen. Lärares arbete inför, under och efter undervisningen hamnar i förgrunden, även om vi i förlängningen vill bidra till att stärka elevers lärande i historia och de övriga SO-ämnena på lågstadiet. Vi undersöker vilka svårigheter lärare kan möta vad det gäller val av innehåll, men också hur man systematiskt kan genomföra undervisning där lokalsamhället med dess kulturarv och historiska platser blir en resurs. När undervisningen sker inom klassrummets väggar tenderar eleverna att möta det förflutna indirekt, genom de läromedel som används och genom lärares beskrivningar. I förlängningen handlar detta alltså om att utveckla didaktiska strategier för att använda historiska platser och kulturarv i undervisningen.
Kulturarv kan bidra till att stärka platsförankring och gemenskap i samhället, samtidigt som kulturarv kan vara något problematiskt, omstritt och en del i ett utanförskap. Det innebär att det finns anledning att ha ett kritiskt förhållningssätt till de historiska platser och kulturarv som är en del av undervisningen. I projektet vill vi därmed ställa frågan om vad som kan vara platser i ett mångkulturellt samhälle, vi vill också fånga in vilka platser som elever med utgångspunkt i sin livsvärld betraktar som historiska platser. Vi ser således ett behov av att utmana rådande undervisningstraditioner.
Projektets genomförande
Detta är en interventionsstudie som tar sitt avstamp i två forskningscirklar med verksamma lärare. Projektet vill fånga de skilda förutsättningar som finns att använda kulturarv. För skolor på landsbygden kan det vara svårt att besöka museer och annat institutionellt kulturarv. De ligger helt enkelt för långt borta från skolan och resurser för att hyra bussar och annat som följer med skolresor saknas. I staden kan utmaningarna vara andra, om än förutsättningarna att besöka institutionaliserat kulturarv ofta är bättre. Denna problemingång har inneburit att den ena cirkeln kommer att initieras på landsbygden medan den andra startas på en skola som befinner sig i en urban miljö.
I cirklarna som kommer att träffas var 6-8:e vecka under tre terminer är det tänkt att forskarna och lärarna i projektet gemensamt utvecklar undervisningsupplägg och övningar. Mötet mellan forskning och beprövad erfarenhet blir en viktig dimension i cirkelarbetet. Den undervisning som utvecklas i cirklarna prövas sedan i en iterativ process i de medverkande lärarnas klasser. Med bas i den analys som lärare och forskare gör gemensamt av utprövningarna och arbetet i cirklarna kommer en didaktisk modell att utvecklas för hur besök till kulturarv ska kunna bli en del av SO-undervisningen på lågstadiet, men också inom andra delar av ungdomsskolan.
Projektgrupp
Projektgruppen utgörs av professor Martin Stolare (projektledare) vid Karlstads universitet, professor Cecilia Trenter, Malmö universitet och professor David Ludvigsson, Linköpings universitet. Åtta lärare kommer att delta i projektet från två värmländska kommuner. Våren 2024 ägnas arbete med etikprövning samt riggning av cirklarna. Det operativa arbetet i cirklarna inleds hösten 2024.