Hållbarhetsfrågor är komplexa. För att förenkla hållbarhetsfrågors komplexitet används ofta modeller i undervisningen. En utmaning är dock att vi ofta inte riktigt vet vilket lärande olika modeller möjliggör eller rentav hindrar. Projektet Hållbara modeller tar sig an just denna utmaning kopplat till samhällskunskap och naturkunskap i gymnasieskolan.
Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2023.
Att visualisera hållbar utveckling
Skolan har ett tydligt framskrivet uppdrag att utveckla elevers förmåga att analysera hållbarhetsfrågor. Det är en typ av frågor som kännetecknas av komplexa relationer och som ofta kan vara svåra för eleverna att få grepp om. En vanlig metod för att hjälpa elever att utveckla en förståelse för dessa relationer och kvalificera deras resonemang i hållbarhetsfrågor är att använda visuella modeller i undervisningen. Detta eftersom visuella modeller kan förenkla och tydliggöra ett komplext ämnesinnehåll. Samtidigt riskerar modeller att leda till att komplexiteten i olika grad går förlorad. Det övergripande syftet med projektet är därför att undersöka hur undervisning baserad på visuella modeller av hållbarhet kan utformas för att stödja elevers lärande av komplexa relationer i hållbarhetsfrågor i olika ämnen. En utgångspunkt för projektet är därmed att val av och utformning av de modeller som används för att bearbeta hållbarhetsfrågor får konsekvenser för vilka möjligheter till lärande som skapas. Projektets forskningsfrågor är:
- Vilken roll spelar utformningen av visuella modeller för hur relationer mellan olika hållbarhetsdimensioner framträder och etableras i olika undervisningspraktiker?
- Hur kan undervisning som inkluderar användning av visuella hållbarhetsmodeller utformas för att stödja elevers lärande om hållbarhetsfrågor och främja kvalificerade resonemang?
De skolämnen som fokuseras i projektet är samhällskunskap och naturkunskap. Båda dessa ämnen är kärnämnen med ett tydligt medborgarbildande uppdrag där frågor om hållbar utveckling har en framträdande roll. Utgångspunkten för projektet är att undervisning som bidrar till ökad kunskap om och fördjupad förståelse för hållbarhetsfrågor kan stärka ungdomars framtidstro och engagemang i hållbarhetsfrågor.
Projektets design
Projektet är en iterativ designstudie där forskare och lärare gemensamt planerar, genomför och analyserar undervisning baserad på olika hållbarhetsmodeller. Inom projektet genomförs två parallella delstudier på gymnasienivå, varav en i samhällskunskap och en i naturkunskap. I studien kommer sex lärare från tre olika skolor att ingå. Projektgruppen kommer att arbeta kollaborativt där forskare och lärare tillsammans planerar, utvärderar och reviderar forskningslektionerna. I de olika delstudierna kommer forskningslektioner att genomföras och utvecklas i olika cykler. Ett verksamhetsteoretiskt ramverk används för att, utifrån skrivna elevsvar, lektionsobservationer och inspelade gruppdiskussioner, identifiera elevers förståelse av hållbarhet, liksom undervisningspraktiker och modellernas roll för etablerandet av dessa.
Projektgruppen
Ann-Sofie Jägerskog (projektledare), universitetslektor, Stockholms universitet
Maria Andrée, professor, Stockholms universitet
Pernilla Andersson och Malin Tväråna, universitetslektorer, Uppsala universitet
Anna Favati och Robert Kenndal, Tumba gymnasium (Botkyrka kommun)
Mathias Blomberg och Erik Fritzon, Fryshusets gymnasium (Stiftelsen Fryshuset)
Anna Suarez-Larsson och Annika Ehn-Magnusson, Rosendalsgymnasiet (Uppsala kommun)
Projektgruppen kommer att arbeta tillsammans under hela projektperioden. Mer information om projektet finns på SU:s webbplats.