Historiebruk och progression i elevers lärande

Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2024.

Detta forskningsprojekt handlar om historieämnets betydelse för elevers förmåga att orientera sig i en orolig värld. Begreppet historiebruk tar fasta på hur historia används i det offentliga samtalet och kulturen för att tolka samtiden, genom att uttrycka identiteter, och som argument för att påverka omgivningen. För historieundervisningen är historiebruk ett viktigt och komplext lärandemål som ger eleven redskap att tolka relationer mellan minneskulturer och populism i det offentliga samtalet.

Projektets mål är att elever ska utveckla en förståelse av historiebruk som fenomen, och få en modell att kunna använda som redskap som kritiska och kloka medborgare i framtiden. I projektet kommer vi att undersöka hur elever i olika åldrar kan utveckla förmågor att tillämpa modeller för att undersöka komplexa lärandemål. Vi är intresserade av hur elever över tid utvecklar kunnande och förmågor. Vi sammanför historiedidaktiska överväganden om historiebruk med matematikdidaktiska teorier om lärande genom modeller. Utgångspunkter är att eleverna aktivt arbetar fram lärandemodeller för att fördjupa såväl sakkunskap som teoretisk kunskap. En viktig fråga är också hur lärare utifrån elevers behov och ålder balanserar stödstrukturer med utrymme för elevers agens.

Syfte och frågeställning

Syftet är att undersöka hur elever på olika stadier kan utveckla kunskaper om historiebruk som fenomen i världen och hur de kan tillägna sig en modellförståelse för att analysera historiebruk i nya situationer. En central del i detta syfte är att förstå hur progression i lärandet av historiebruk kan se ut och hur det kan byggas mellan olika stadier.

Syftet bryts ner i tre frågeställningar:

1. Hur kan teoretiska historiebruksmodeller omsättas till medierande redskap som grund för en progression i elevers lärande?
2. Vilka handlingar indikerar elevers framväxande historiebruksförståelse under lektioner som designats som en lärandeverksamhet?
3. Hur organiseras didaktiska situationer för att hantera spänningar mellan stödstrukturer och elever utprövande agens?

Projektets mål är att generera praktisk och teoretisk kunskap om hur progression i historieundervisningen kan se ut, både inom och mellan stadier. Projektet syftar också till att ta fram utprovade didaktiska principer för att utveckla elevers modelltänkande inom historia.

Varför är forskningen viktig?

Projektet är angeläget för elevers lärande både utifrån samhälleliga och undervisningsrelaterade perspektiv. Vad gäller det samhälleliga perspektivet utgår projektet från behovet av orienteringsförmåga i en orolig värld där auktoritära regimer och extremistiska och populistiska grupperingar utnyttjar såväl formella som informella kanaler för att sprida desinformation. Historiebruk kompletterar traditionell källkritik genom att erbjuda redskap att analysera funktioner som historiska argument har i det offentliga samtalet. Här betonas förståelsen för historiebruk som kommunikativt fenomen, inte minst relationen mellan minneskulturer och populism men också som grund för förändring vilket möjliggör för elever att kritisk förhålla sig till olika aktörers påståenden i samtiden. Mot denna bakgrund är det problematiskt om historiebruk förstås ytligt eller uppfattas som så svårt att det undviks. Historiebruk är det senaste tillskottet i kurs- och ämnesplaner och vidgar förståelsen av historia, men är samtidigt ämnets svagaste länk (Skolinspektionen, 2015; Jarhall, 2020; Åström Elmersjö 2021). Det är därför avgörande att historiebruksundervisning kvalificeras.

Hur projektet ska genomföras

I projektet medverkar tolv verksamma lärare från flera stadier (åk 4–6, åk 7–9 och gymnasieskolan). Lärarna kommer att i samverkan med varandra och med forskarna utveckla undervisningssekvenser som dels skall stödja eleverna lärande i historiebruk, dels bidra till att utveckla elevers förmåga att utveckla och tillämpa abstrakta modeller. Projektgruppen bestående av lärare och forskare arbetar tillsammans under projektets samtliga faser, dvs. planering, konstruktion av undervisning, genomförande, analys och skrivande under tre år. Organisationen tar form av en forskningscirkel med kontinuerliga projektträffar.

Projektgrupp