Hur undervisar man bäst för att utöka ordförrådet hos mellanstadieelever?

Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2024.

Målsättningen med projektet är att fördjupa våra kunskaper om hur undervisningen i mellanstadiet kan främja elevers lärande av abstrakta begrepp. Centralt för projektet blir att utvärdera hur aktiva lärandemetoder kan användas för att skapa bättre förutsättningar för undervisningen att stimulera ordinlärningens alla faser – från det allra första tillfället då eleven stöter på nya ord till det långvariga, gradvisa förfinandet av ordens subtila nyansskillnader.

Vilken är projektets huvudsakliga frågeställning?

Projektet kommer bland annat att kunna svara på frågor om vilka undervisningsinslag som är nödvändiga för att eleverna ska kunna ta till sig abstrakta begrepp samt hur elevernas språkliga och kognitiva förutsättningar påverkar deras lärande.

Varför är forskningen viktig?

Barn börjar skolan med varierande erfarenheter, som gör skolspråket mer utmanande för vissa elever än för andra. Barn från språkstarka miljöer kan vid skolstart ha dubbelt så stort ordförråd som barn från utsatta miljöer. Detta ger ett försprång som riskerar att ytterligare öka avståndet i kunskap mellan elever med olika bakgrund.

För att uppnå läroplanens mål och vara rustade för kraven i senare skolår måste alla elever i mellanstadiet förstå och själva använda abstrakta begrepp. Många sådana begrepp lärs in med implicita strategier, vilket innebär att eleven förväntas kunna utnyttja sin språkliga och kognitiva förmåga för att dra slutsatser om ordets betydelse och användning. För elever som har begränsningar i språk- och minnesförmågor, till följd av språkstörning eller andra utsatta inlärningsvillkor, räcker emellertid inte implicita strategier. Dessa elever kan få stora svårigheter med de mer komplexa undervisningssätt och språkliga genrer som används på mellanstadiet. Detta tros vara en av orsakerna till den nedgång i skolresultat som har rapporterats i denna åldersgrupp (på engelska fourth grade slump). För att ge dessa elever likvärdiga förutsättningar för lärande krävs undervisningsmetoder som fungerar för alla.

Hur projektet ska genomföras?

I projektet utvärderas två typer av aktiva lärandemetoder för att utveckla ordförrådet hos elever i mellanstadiet:

• Med testbaserat lärande tränas eleven att aktivt ”plocka fram” det nyligen introducerade ordet och dess betydelse, en metod som har visat sig leda till förbättrad hågkomst.
• Med kontextualiserat lärande fördjupas kunskapen om de nya orden genom att låta eleverna diskutera definitioner och synonymer och analysera ordens ljudstruktur och morfologi.

I projektet ställs undervisning med testbaserat lärande mot en undervisning som innehåller inslag av både testbaserat och kontextualiserat lärande.

Hur är projektet uppbyggt och hur involveras verksamma i skolan?

I projektet genomför lärarna all undervisning. Lärarna, och de skolor där de undervisar, har varit nära diskussionspartner under utformningen av projektet och kommer att ha en fortsatt mycket aktiv roll under detaljplaneringen och genomförandet av projektet. Lärarna kommer bland annat att välja ut de ord som ska användas i analysen. Studien kommer att genomföras parallellt i specialskola för elever med språkstörning och i ordinarie grundskola.

Projektet drivs av forskare med stor erfarenhet av praktiknära skolforskning. I tidigare studier har projektets medlemmar bland annat studerat hur

• förändringar av lärares undervisningsmetoder kan påverka elevers språkliga förmågor
• lässvårigheter kan kopplas till språklig förmåga, skrivförmåga och skolresultat
• aktivt användande av minnesfunktioner påverkar prestation vid efterföljande prov
• elever med olika stödbehov i skolarbetet påverkas av testbaserat lärande.

Projektgrupp