Värmland (Re)imagined: Platsbaserad litteratur- och historieundervisning för en hållbar framtid

Forskningsprojektet beviljades bidrag vid institutets utlysning 2024.

Med utgångspunkt i ämnena svenska och historia i gymnasieskolan utvecklar detta projekt en didaktisk modell för att med hjälp av regional skönlitteratur öka elevers kunskap och förståelse för samspelet mellan människa och plats.

Vi inspireras av platsbaserad undervisning, som handlar om interdisciplinär undervisning med målet att engagera elever i sin lokala omgivning. Vi vill utforska på vilka sätt den regionala litteraturen kan bli en resurs för att hantera frågor om hållbarhet och utveckla elevernas handlingskompetens i dessa frågor.

Varför är forskningen viktig?

Att studera samhällets relation till de ekologiska förutsättningarna ses mestadels som en uppgift för de naturvetenskapliga ämnena, medan de humanistiska skolämnenas möjligheter att göra elever rustade att möta de utmaningar som följer med klimatförändringarna och miljökrisen sällan är i fokus.

Vår utgångspunkt är att humaniora har en mycket viktig funktion i dessa sammanhang, eftersom humanistiska ämnen ger möjlighet att utveckla kritiskt tänkande och förmåga att analysera nya situationer. Det handlar inte minst om att undervisningen kan stötta ett scenariotänkande, där skönlitteratur är en viktig resurs som bidrar till att eleverna uppmuntras att utforska alternativa vägar. Detta scenariotänkande ska ses som en förutsättning för elevers handlingskompetens – som ofta beskrivs som nödvändig för att främja utvecklingen mot ett kompetent handlande i hållbarhetsfrågor.

Det historiska perspektivet kan stödja elevers förmågor att föreställa och förhålla sig till möjliga framtider, samtidigt som skönlitteraturen kan påverka inte bara hur vi föreställer oss och känner för den verkliga världen, utan också hur vi beter oss i den.

Hur involveras verksamma i skolan?

I projektet används den värmländska regionens litteratur, platser och historia som exempel. Gymnasieskolor på tre orter med skiftande näringslivsstrukturer och narrativa traditioner medverkar.

I en praktiknära interventionsstudie genomförs forskningscirklar där lärare och forskare tillsammans utvecklar ett platsbaserat undervisningsupplägg, som sedan prövas i klassrummet. Utprövningen analyseras gemensamt av lärare och forskare och på basis av dessa analyser konstrueras den didaktisk modellen.

Forskningscirkeln är en etablerad form för professionsutveckling, där lärare och forskare bidrar med olika men lika viktiga kompentenser. Vi utgår specifikt från platsbaserat läsande som handlar om att utveckla både elevers uppfattningar om en specifik plats med hjälp av skönlitteratur och deras litterära och historiska medvetenhet med hjälp av platser.

I praktiken handlar platsbaserat läsande om att ta med eleverna till platser utanför klassrummet som kan beskrivas som kulturella knutpunkter, där det är möjligt att med hjälp av skönlitteratur etablera en dubbelriktad medvetenheten mellan text och plats.

Hur är projektet uppbyggt?

Forskningscirkeln innehåller tre delar som har olika fokus. Inledningsvis läses och diskuteras både ämnesdidaktiska och skönlitterära texter. Cirklarna utvecklar sedan gemensamma undervisningsupplägg som slutligen prövas av lärarna.

Projektgrupp

Projektet drivs inom ramen för den ämnesdidaktiska forskargruppen ROSE (Research on Subject-specific Education) vid Karlstads universitet.

I projektgruppen ingår