Historisk förståelse

Syftet är att sammanställa forskning som visar hur undervisning kan utveckla elevers historiska förståelse och vänder sig till lärare som undervisar i skolämnet historia. Översikten bygger på resultat från studier av metoder och arbetssätt som syftar till att utveckla en förståelse för människors handlande i historien mot bakgrund av skilda historiska sammanhang. På så sätt avser översikten att skapa goda förutsättningar för en medveten och vetenskapligt förankrad historieundervisning.

Nuläge i projektet

Arbetet med systematiska forskningssammanställningar går över tid genom flera faser, från inventering av lärares och förskollärares behov av kunskap från forskningen fram till resultat och slutsatser. Figuren visar i vilken fas detta projekt är i.

Bild över arbetsgången som markerar data- och resultatextraktion

Bakgrund

Historisk förståelse syftar i vid bemärkelse på elevers förmåga att förstå varför människor i det förflutna tänker och agerar som de gör. Översiktens fokus på hur historiska aktörer behandlas i undervisningen motiveras mot bakgrund av att aktörsbaserad kunskap spelar en central roll i flera av de förmågor som elever förväntas utveckla inom ramen för historieundervisningen. Hur dessa förmågor skrivs fram i läroplanen erbjuder också flera utmaningar för lärarna.

Historieämnet befinner sig i ett spänningsfält mellan vikten av att förstå historiska aktörer utifrån sin tids förutsättningar, och krav på att ta ställning utifrån ett nutidsperspektiv som innefattar värdeomdömen om förflutna handlingar. I vidare bemärkelse tangerar historisk förståelse förhållandet mellan mer traditionella ämneskunskaper och abstrakta förmågor som kritiskt tänkande. Hur lärare och elever hanterar detta spänningsfält är en av frågor som aktualiseras av översikten.

Översikten vill också lyfta fram progressionen av centrala förmågor inom historieämnet över de olika stadierna. Redan i mellanstadiet förväntas lärarna undervisa ett omfattande historiskt innehåll från forntid till industrialiseringen, de förväntas relatera undervisningen till ett flertal komplexa didaktiska och allmänhistoriska begrepp, samt hålla en nivå där elever ges möjlighet att redovisa omfattande kunskapskrav. Till sin hjälp är lärarna hänvisade till läromedel som av nödvändighet bygger på en tradering av fasta och förenklade narrativ.

Risken är att en ogenomtänkt undervisningspraktik förstärker en förenklad tolkning av historia. Speciellt då elevernas kognitiva och emotionella utveckling präglas av en historisk förståelse som tenderar att vara aktörsorienterad och baserad på förenklade motiv- och orsaksförklaringar. En genomtänkt strategi kan däremot utnyttja elevers intresse för aktörer för att sedan begripliggöra hur strukturer möjliggör och begränsar aktörers perspektiv och handlande. Målet med översikten är att bidra med värdefull kunskap om hur lärare kan hantera denna utmaning i undervisningen.

Projektgrupp

Externa forskare

Bengt Sandin, professor emeritus, Linköpings universitet

Joakim Wendell, fil.dr, Karlstads universitet

Från Skolforskningsinstitutet

Alf Sjöblom, fil.dr, forskare och projektledare

Karolina Fredriksson, fil.dr, biträdande projektledare

Lisa Jonsson, informationsspecialist

Catarina Melin, projektassistent

För mer information, kontakta

 

Alf Sjöblom, fil.dr
forskare/projektledare
tel: 08-523 29 804
alf.sjoblom@skolfi.se