Klassrumsdialog i matematikundervisningen

Informationsblad (pdf)

Sammanfattning (pdf)

Fulltext (pdf)

Bilaga 1: Sammanfattningar av de arton ingående studierna (pdf)
Bilaga 2: Sökstrategi (pdf)
Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier (pdf)
Bilaga 4: Studier som exkluderades i sista granskningssteget (pdf)

Read a summary in English about Classroom Dialogue in Mathematics Education

Slutsatser

Mot bakgrund av den forskning som redovisas i översikten drar vi bland annat de slutsatser vi redogör kortfattat för här.

Lärarhandlingar kan leda till att eleverna engagerar sig

Det läraren gör har stor betydelse för hur klassrumsdialogerna gestaltar sig. Men elever är olika, de skiljer sig i förmågor och erfarenheter, och forskningen kan inte ge några enkla anvisningar om lärarhandlingar som i allmänhet leder till att elever engagerar sig i gemensamma resonemang.

Men även om forskningen inte ger några enkla svar, så ger den användbar kunskap om vilka handlingar som har potential att engagera eleverna i gemensamma matematiska resonemang, och kunskap om på vilket sätt och varför dessa handlingar kan tänkas stödja elevernas deltagande.

Olika typer av klassrumsdialog visar på olika nivåer av engagemang

Forskningen kan också bidra till lärarens förståelse av den egna undervisnings­praktiken genom att sätta ord på det som sker i klassrummet. Ett exempel är tre typer av klassrumsdialog som identifieras i forskningen: disputerande, kumulativa och utforskande samtal. Denna indelning ger en förståelse av i vilken mån elever är engagerade i gemensamma resonemang.

Kunskap om sociala normer för utforskande samtal ger en förståelse av vad som har betydelse för elevers deltagande i gemensamma resonemang överhuvudtaget. Kunskap om sociomatematiska normer för elevernas matematiska aktivitet ger en förståelse av vad som har betydelse för elevers engagemang i själva matematiken.

Möta och ta tillvara elevers olikheter

Forskningen visar hur man som lärare både kan möta och ta tillvara elevers olikheter i undervisningen. Lärare kan få med även de elever som känner motstånd mot att delta i gemensamma resonemang, genom att med olika handlingar synliggöra önskvärda beteenden i utforskande samtal. På så vis kan lärare ge eleverna vägledning för hur man resonerar gemensamt och legitimera och stödja beteenden som elever känner sig obekväma med eller osäkra på. Dessutom kan lärarna ta tillvara elevernas olika matematiska idéer och använda dem som en resurs för att fördjupa elevernas engagemang i matematiken. Det gör lärarna genom att lyssna noga på det eleverna uttrycker och genom att med olika handlingar stimulera elever att utforska sina egna och andra elevers matematiska idéer.

Eleverna behöver stöd för att delta aktivt i dialogen

I utforskande samtal får elevers aktiva deltagande stort utrymme, men det innebär inte att läraren lämnar över allt ansvar för att utforska matematiken till eleverna.

Förändringar av matematiska samtal i helklass tar tid. Är eleverna vana vid att samtalen i matematik vanligen förs enligt ett IRE-mönster (fråga, svar, bedömning), kräver förändringen att eleverna både lär sig nya sätt att delta i samtalen och känner sig trygga med de nya förväntningarna på deras deltagande.

Projektgrupp

Projektet genomförs av en projektgrupp bestående av externa forskare och medarbetare vid Skolforskningsinstitutet.

Externa forskare

Från Skolforskningsinstitutet

När elever utforskar matematiska problem tillsammans

Vi ville veta mer om hur översikten Klassrumsdialog i matematikundervisningen används och pratade vi med två mellanstadielärare som tillsammans har använt sammanställningen. Läs artikeln i Skolforskningsportalen.

För mer information, kontakta