Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet | Skolforskningsinstitutet

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet

- med fokus naturvetenskap

Förstasidan av informationsbladet
Informationsblad (pdf)
Förstasidan av sammanfattningen
Sammanfattning (pdf)
Omslaget
Fulltext (pdf)

 

Bilaga 1: Sökstrategi (pdf)
Bilaga 2: Bedömningsstöd (pdf)
Bilaga 3: Studier som exkluderats i sista granskningssteget (pdf)
Bilaga 4: Kunskapsluckor (pdf)

Beställ en tryckt översikt kostnadsfritt längst ner på denna sida.

Read a summary in English about
Literacy and Knowledge Acquisition in Science Education for Second-language Learners.


 

De huvudsakliga resultaten

Vi har valt att disponera resultaten i fyra huvudkategorier, baserat på studierna som ingår i översikten. Det finns dock inga vattentäta skott mellan kategorierna, utan de går in i varandra.

De språkliga resurserna i klassrummet

Forskningen visar att användningen av flerspråkiga elevers förstaspråk och vardagliga erfarenheter kan underlätta för eleverna, både när de ska delta i gemensamma samtal och för att förstå det naturvetenskapliga innehållet. De naturvetenskapliga begrepp som tas upp i undervisningen har utvecklats i ett sammanhang som skiljer sig från det vardagliga. Därför är det inte självklart för eleverna att använda sig av begreppen.

Som lärare måste man vara medveten om att det finns en risk för att elever kan vilseledas och misstolka ord eller översätta felaktigt. Det kan leda till att eleverna missförstår den naturvetenskapliga innebörden. Det kan inträffa till exempel när ord på elevernas andraspråk har olika betydelser på vardagsspråket och på ämnesspråket.

Flera av studierna refererar till olika typer av språkliga resurser. En språk- och kunskapsutvecklande undervisning bör därför inte enbart baseras på läs- och skrivfärdigheter. I undervisningen kan man även använda sig av olika slag av visuella symboler, allt från gester och kroppsspråk till audiovisuella och digitala resurser.

Klassrumsinteraktionen – samtalens struktur och karaktär

Forskningen visar exempel på hur läraren kan använda elevernas förstaspråk. Arbete i par eller i små grupper kan bidra till ett aktivt deltagande i klassrumsinteraktionen och ha en positiv inverkan på förståelsen, framför allt om de flerspråkiga eleverna tillåts tala sitt förstaspråk.

Ett ensidigt fokus på terminologi i undervisningen kan utarma klassrumsdialogen och begränsa elevernas utveckling av det naturvetenskapliga språket. Det nätverk av mening som binder samman termerna och begreppen blir då inte tydligt för eleverna. Exempel i underlaget visar att elever som inspireras till utforskande samtal utvecklar förbättrade förmågor vad gäller naturvetenskaplig problemlösning och naturvetenskapligt resonerande.

Fokus på språk och naturvetenskapligt språkbruk

Forskningen visar att en koppling mellan vardags- och ämnesspråk i syfte att uppnå en varaktig och djup förståelse för ämnet kan ha ett värde. Exempel på hur en sådan koppling byggs upp kan handla om att fokusera på hur termer och begrepp hänger samman, det vill säga på tematiska mönster. Att läraren med andra mer naturvetenskapligt korrekta ord upprepar vad eleverna säger kallas revoicing, och det kan också öka kvaliteten på klassrumsinteraktionen.

Att inviga eleverna i olika naturvetenskapliga uttrycksgenrer

Forskningen visar att den naturvetenskapliga betydelsen av vardagliga begrepp kan vara extra svårtillgänglig för flerspråkiga elever och därmed vilseleda dem. Vad gäller argumentation framgår det att det är viktigt att undervisningen fokuserar på både själva uppbyggnaden av argumentet med tes och belägg, och på hur argumentet kommuniceras i interaktionen med en motpart.

Projektgrupp

Projektet genomfördes av en projektgrupp bestående av externa forskare och medarbetare vid Skolforskningsinstitutet.

Externa forskare

Britt Jakobson, docent, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet

Åsa Wedin, professor, Högskolan Dalarna

Från Skolforskningsinstitutet

Ida Envall, fil.dr (projektledare t.o.m. juni 2018)

Karolina Fredriksson, fil.dr

Farzaneh Moinian, fil.dr

Maria Bergman

Sara Fundell

Anna Hedman

Aiko Nakano Hylander, fil.dr

Susanna Strömberg

Artikel

Hur används Skolforskningsinstitutets forskningssammanställningar i det viktiga arbetet med läs-, skriv- och språkutveckling? Vi har pratat med lärare som har använt översikten om språk- och  kunskapsutvecklande undervisning. Läs artikeln i Skolforskningsportalen.

För mer information

Mejla din fråga till: info@skolfi.se