Undervisning och lärande i fysik

Övergripande syfte

Översikten avser att sammanställa forskning som ger kunskap om undervisning av naturvetenskapens karaktär inom ramen för fysikundervisning. Sådan kunskap kan inspirera och visa på alternativ, och på så sätt utgöra underlag för fysiklärares didaktiska val. Översikten är inriktad mot undervisning i fysik på högstadiet och i gymnasieskolan.

Frågeställningar som översikten ska besvara är följande:

  • Hur kan fysikundervisningen utformas för att utveckla elevers förståelse av naturvetenskapens karaktär?
  • Vilka möjligheter och utmaningar finns kring naturvetenskapens karaktär i fysikundervisning?

Undervisningen presenterar ofta fysik som en objektiv och universell kunskap, och behandlar sällan explicit hur fysikkunskaper utvecklas och påverkas av det omgivande samhället. Detta är problematiskt eftersom elevernas lärande begränsas till utveckling av procedurell förståelse. De ges inte förutsättningar att förstå fysikens underliggande principer, vilket behövs för att kunna använda dem på ett insiktsfullt sätt.

Bakgrund

Undervisning i fysik syftar till att eleverna ska utveckla intresse och förståelse för fysikaliska fenomen och företeelser i världen runt oss. Fysikkunskaper är viktiga för att elever ska förstå och därmed kunna engagera sig i samhällsfrågor som rör energi, teknik och miljö.

Fysik i skolan upplevs ofta av elever som ett svårt, abstrakt och ointressant ämne. En rad studier visar att elever har svårt att tillägna sig de sätt att förstå och förklara fenomen i omvärlden som utvecklats inom området. Inte heller laborativt arbete tycks på ett självklart sätt bidra till en ökad förståelse av fysiken på ett meningsfullt sätt. Att fysiken kräver matematiska resonemang för att förstå och tolka fysikaliska fenomen, särskilt på gymnasienivå, kan göra fysiken mer svår och otillgänglig för eleverna. Det kan också vara svårt för dem att se kopplingen mellan kunskaperna i fysik och de fenomen som de möter i sin vardag, vilket kan bidra till bristande intresse hos eleverna.

Nuläge i projektet

Infografik som visar alla steg från Behovsinventering och förstudie till Sammanställning av resultat och slutsatser. Sammanställning av resultat och slutsatser är markerad

Projektgrupp

Externa forskare

Lena Hansson, professor, Högskolan Kristianstad
Jesper Haglund, universitetslektor, Karlstads universitet
Tobias Fredlund, universitetslektor, Högskolan i Gävle

Från Skolforskningsinstitutet

Ilana Manneh, fil.dr, projektledare
Karolina Fredriksson Erson, fil.dr, biträdande projektledare
Sara Eklöf, informationsspecialist
Catarina Melin, projektassistent

För mer information, kontakta