Gruppdiskussioners effekt på elevers lärande i matematik och naturvetenskap

Varför är forskningen viktig?

Syftet med projektet är att ta reda på om gruppdiskussioner i klassrummet kan bidra till att eleverna lär sig mer om områdena negativa tal i matematik och materia i naturvetenskap. Tidigare forskning visar att lärare använder gruppdiskussioner i sin undervisning i syfte att utveckla elevers sociala och kommunikativa förmågor, såsom att samarbeta eller träna sig på att förklara sin egen eller andra elevers lösningar. Det saknas dock kunskap som är direkt användbar för lärare om hur undervisning med gruppdiskussioner behöver designas för att direkt bidra till elevers innehållsliga lärande. Vår hypotes är att gruppdiskussioner har potential att öka elevernas lärande av specifika innehåll inom matematik och naturvetenskap.

Projektet ämnar bidra till att utveckla undervisningspraktik. Dels genom att redogöra för hur de utformningar av undervisning som tas fram i projektet kan förstås och användas av nya grupper av lärare, dels genom att ge kunskap om kriterier för utformning av gruppdiskussioner som har potential att förbättra elevernas lärande av ett ämnesinnehåll.

Projektets frågeställning

Projektets två frågeställningar är:

  1. Vilka signifikanta effekter för elevers innehållsliga lärande kan knytas till undervisningsdesigner utvecklade med learning study-metoden om materia respektive negativa tal?
  2. Vilka skillnader i effekter kan identifieras i innehållsligt lärande mellan likvärdig undervisning för dessa områden som a) uteslutande bedrivs i helklass i kombination med enskilt arbete och b) sömlöst varvar helklass med innehållsligt och teoretiskt planerade gruppdiskussioner?

Hur ska projektet genomföras?

Undersökningen kommer att genomföras i två faser. I ett första steg arbetar lärare och forskare gemensamt med att utveckla två olika undervisningsdesigner för negativa tal och begreppet materia. I den ena designen bedrivs undervisningen i helklass och genom enskilt arbete för eleverna. I den andra designen är gruppdiskussioner integrerade med undervisning i helklass. I ett andra steg prövas designernas lärandeeffekter genom att elevernas kunskaper testas före och efter undervisningen. Totalt deltar cirka 250 elever i årskurs 6 och 7 i respektive steg.

Det unika med undersökningen är dels det relativt stora antalet elever, som möjliggör en jämförelse av skillnader i de olika utformningarna av undervisningen, och dels att det är elevers lärande av ett specifikt ämnesinnehåll som är i fokus. Vi hoppas också att projektet kommer att bli en bra kompetensutveckling för lärarna på de skolor som deltar.

Hur är projektet uppbyggt och hur involveras verksamma i skolan?

Projektet bedrivs i samverkan med lärare på tre skolor i två kommuner. Sammanlagt deltar cirka 15 lärare som undervisar i årskurs 6 och 7. Lärare och forskare samarbetar med att planera, genomföra, utvärdera och utveckla utformningen av undervisningen. Särskilt fokus läggs på att analysera hur undervisningens utformning påverkar elevernas lärande av det specifika ämnesinnehållet.

Projektgrupp

Åke Ingerman (projektledare), professor, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet

Ulf Ryberg, fil.dr, lärare i matematik

Jenny Svanteson Wester, doktorand, lärare i matematik, naturvetenskap och teknik